Anders Grijs
| Anders Grijs | ||
|---|---|---|
|
| ||
Personfakta
| ||
| Död | 20 april 1587 Vadstena | |
| Begravd | Vadstena klosterkyrka | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Grijs | |
| Sätesgård | Sättra säteri i Röks socken | |
Familj
| ||
| Make/maka | Gunilla Pedersdotter | |
Anders (Uddesson) Grijs död 20 april 1587 i Vadstena, var en östgötske lågfrälseman till Sättra Sätesgård i Lysings härad och slottsfogde/befallningsman på Vadstena slott.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Anders (Uddesson) Grijs (död 1587) var en av många lokala ofrälse tjänstemän som gjorde en snabb karriär under äldre Vasatiden. Han begynte som skrivare i underordnad befattning hos befallningsmannen Joakim Bulgrin på Vadstena slott där han är nämnd 1552-1555. Efter den tjänsten befordrades han till gårdsskrivare vid Hovs Gård i Göstrings härad där han är nämnd 1559-1561. Från 1561 förlänade han på frihet till Sättra Sätesgård, Röks socken i Lysings härad. Han flyttade till norra Småland 1562 där han befordrades till tiondefogde för åtta härader. Efter några år befordrades han till häradsfogde för Östra och Uppvidinge härader nämnd 1564-67, och Norra Vedbo och Vista härader nämnd 1569-71. År 1568 inkvarterades han bland småländska "skyttar" i Linköpings borgläger för vapensyn.[1]
Han flyttade åter till Östergötland där han var häradsfogde för Hammarkinds och Skärkinds härader nämnd 1572-77. Under samma tid var han kungsfogde för arv och egna gods och häradshövding i Lysings härad i Östergötland. Därefter befordrades han till slottsfogde/befallningsman på Vadstena slott där han är nämnd 1578-87. Efter en lång och trogen statlig tjänst blev han tilldelad adelsbrev med vapensköld av konung Johan den III den 30 april 1585. I vapnet fördes en från höger gående silvrig gris och tre gyllene äpplen i blått fält.[2] Med det han förvärvade gården till frälse från 1587. Anders avled 20 april 1587 i Vadstena och begravdes i Vadstena klosterkyrka.[3]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Anders (Uddesson) Grijs gifte sig år 1562 med småländska lågfrälsekvinnan Gunilla "Gunnel" Pedersdotter (död 1597).[4] Hon var dotter till lågfrälsemannen och väpnaren Peder Christiansson (Halvhjort till Flishult) nämnd 1543-1555 och hans fru Brita Pedersdotter (Silfversparre) nämnd 1556-1567.[5]
De fick tillsammans barnen Udde Grijs (död 1641), Margareta Grijs (levde 1648), Claus Grijs (levde 1601) och Kerstin Grijs (död 1647). Den adliga ätten Grijs utslocknades på manssidan år 1641.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Rosenbahr, Christer: Nytt ljus över utslocknade östgötska frälseätten Grijs, ÖGF-Lövet 2021:146, medlemsblad för Östgöta Genealogiska förening.
- ^ Raneke, Jan: Svensk Adelsheraldik (1990)
- ^ Elgenstierna, Gustaf: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, del 3 (1925-1936)
- ^ Rosenbahr, Christer: Nytt ljus över utslocknade östgötska frälseätten Grijs, ÖGF-Lövet 2021:146, medlemsblad för Östgöta Genealogiska förening.
- ^ Almquist, J.A.: Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, del 4, Småland, band 1-3 (1976).