Alunda kyrka
| Alunda kyrka | |
| Kyrka | |
 Alunda kyrka
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Uppsala län |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Uppsala stift |
| Församling | Alunda församling |
| Plats | Prästgårdsvägen 18, 747 30 Alunda |
| - koordinater | 60°3′36.1″N 18°4′5.6″Ö / 60.060028°N 18.068222°Ö |
| Invigd | 1200-talet |
| Bebyggelse‐ registret |
21300000003525 |
 Kyrkorum
| |
| Webbplats: Alunda församling | |
Alunda kyrka är en kyrkobyggnad i Alunda. Den är församlingskyrka i Alunda församling i Uppsala stift och ligger i södra utkanten av Alunda samhälle i Östhammars kommun.
Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]
Alunda kyrka är en vitputsad nyklassicistisk korskyrka med torn i väster och kor i öster. I koret finns en altartavla av Johan Zacharias Blackstadius med snidat ramverk av Fredrik Smedberg, i korvalven finns också medeltida kalkmålningar. Inredningen är i gustaviansk stil, till exempel predikstolen av Johan Westberg. På läktaren står en välbevarad 25-stämmig piporgel skapad av firma P. L. Åkerman & Lund i Stockholm.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Alunda stenkyrkas äldsta delar stammar från 1200-talet. Då uppfördes långhus med torn i ena änden och kor i andra. Vid 1400-talets mitt förlängdes långhuset österut och avslutades med ett nybyggt kor av samma bredd som långhuset. Samtidigt utökades den äldre sakristian med två rum åt väster och kyrkorummets tak försågs med valv av tegel. År 1465 dekorerades kyrkan med kalkmålningar bland annat av Johannes Iwan från Vendel.
År 1542 brann kyrkan, liksom även 1715, med stora skador som följd. Kyrkan stod länge i ett bedrövligt skick innan den 1780-1787 äntligen reparerades och byggdes om. Då tillkom två korsarmar och kyrkan blev lika bred som den var lång. Tornet byggdes på höjden och försågs med lanternin. Kyrkan blev nu en nyklassicistisk byggnad med stora rundbågiga fönster och tunnvalv i långhuset. Vid ombyggnaden överkalkades kalkmålningarna.
År 1859 brann kyrkan återigen. En restaurering genomfördes 1937 under ledning av arkitekt Ärland Noreen då de överkalkade målningarna togs fram och en ny altarring snidades.
Inventarier[redigera | redigera wikitext]
Bland inventarierna märks en altartavla från 1862 målad av konstnären Johan Zacharias Blackstadius (1816-1898) med ramverk snidat av bildhuggaren Fredrik Smedberg. Dopfunten är från 1400-talet. Predikstolen är i gustaviansk stil, snidad 1796 av Johan Westberg.
Orglar[redigera | redigera wikitext]
- Enligt antikvarie Johannes Haquini Rhezelius (†1666) fanns det år 1635 ett mindre orgelverk på en "orgskulla" över sakristian.
Jonas Ekengren-orgeln[redigera | redigera wikitext]
Kronologi:
- 1786: Stolmakare & orgelbyggare Jonas Ekengren (1736-1793), Stockholm, bygger en 17-stämmig orgel med 2 manualer och bihangspedal.
- 1841 & 1843 byggs orgeln till.
- Omkring 1880: Försäljning av instrumentet till Betlehemskyrkan, Gävle.
Åkerman & Lund-orgeln[redigera | redigera wikitext]
- 1880: Firma P. L. Åkerman & Lund, Stockholm, bygger en 25-stämmig orgel med 2 manualer & pedal, mekanisk traktur och registratur samt barkermaskin på manual I. Alla fasadpipor är blinda.
Disposition:
| Huvudverk f³ | Svällverk f³ | Pedal C-d¹ | Koppel |
| Borduna 16’ | Principal 8’ | Subbas 16’ | I/P |
| Principal 8’ | Rörfleut 8’ | Qvinta 12’ (eg. 10 2/3’) | II/P |
| Basetthorn 8’ | Salicional 8’ | Violoncelle 8’ | II/I |
| Flûte harmonique 8’ | Flûte octaviante 4’ | Gedacht 8’ | 4’I/I |
| Gamba 8’ | Echofleut 4’ | Octava 4’ | 16'II/I |
| Borduna 8’ | Waldfleut 2’ | Basun 16’ | 4’P/P |
| Octava 4’ | Euphone 8’ | Trumpet 8’ | |
| Octava 2’ | |||
| Cornett III chor. | Crescendosvällare | ||
| Trumpet 16’ | |||
| Trumpet 8’ |
Kororgel[redigera | redigera wikitext]
- 1978: Robert Gustavsson Orgelbyggeri AB, Härnösand, bygger en tvåmanualig kororgel med självständig pedal och mekaniska slejflådor. Handmanövrerade luckor framför bröstverket.
Disposition:
| Huvudverk C-g³ | Bröstverk C-g³ | Pedal C-f¹ | Koppel |
| Blockflöjt 8’ | Täckflöjt 4’ | Subbas 16’ | I/P |
| Principal 4’ | Cornett III chor. 2 2/3’, D | Gedacktbas 8’ | II/P |
| Nasat 3’ (eg. 2 2/3’) | Regal 8’ | II/I | |
| Spetsflöjt 2’ | |||
| Superoctava 1’ |
Omgivning[redigera | redigera wikitext]
Utanför kyrkan finns några runstenar, U 1126, U 1127, och U 1128. En fjärde runsten, U 1129 är försvunnen. U 1126 och U 1128 inskrifter saknar språklig mening och är huggen av en helt oövad runristare.[1]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ UPPLANDS RUNINSKRIFTER GRANSKADE OCH TOLKADE / AV ELIAS WESSÉN OCH SVEN B. F. JANSSON / FJÄRDE DELEN / ANDRA HÄFTET / BÄLINGE HÄRAD, OLANDS HÄRAD, ÖRBYHUS HÄRAD / UPPSALA 1953 ALMQVIST &WIKSELLS BOKTRYCKERI AB http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b09_h02_text_3.pdf
Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]
- Upplandia.se - En site om Uppland
- Alunda församling
Wikimedia Commons har media som rör Alunda kyrka.
Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]
- Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län, sidorna 43-44, Karin Blent (redaktör), Länsstyrelsen i Uppsala län, 1997, ISBN 91-85618-54-3
- Våra kyrkor, sidan 31, Klarkullens Förlag AB, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
- Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus
- Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8
- Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
- Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
| |||||