Adalbert von Goldschmidt
| Adalbert von Goldschmidt | |
 | |
| Född | 5 maj 1848[1][2][3] Wien[4] |
|---|---|
| Död | 21 december 1906[1][2][3] (58 år) Hacking[4], Österrike |
| Medborgare i | Cisleithanien |
| Sysselsättning | Kompositör[4] |
| Föräldrar | Moritz von Goldschmidt[5] Nanette von Goldschmidt[6] |
| Redigera Wikidata | |
Adalbert von Goldschmidt, född den 5 maj 1848 i Wien, död där den 21 december 1906, var en österrikisk tonsättare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
von Goldschmidt, som varit elev vid konservatoriet i sin hemstad, väckte blandade omdömen genom det i Berlioz och Liszts anda anlagda oratoriet Die sieben todsünden (1876) och den i Wagners stil komponerade operan Helianthus (1884) samt trilogin Gäa (1889) med mera.
Mera allmänt erkännande skördade han, då han på senare år reste omkring till flera orter (Stockholm 1893) för att bekantgöra sina populära sånger, vilka, till stor del genom operasångerskan Polnas[förtydliga] mästerliga föredrag, vann mycket bifall.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Goldschmidt, Adalbert von, 1904–1926.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] International Music Score Library Project, Adalbert von Goldschmidt, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 116755741, läst: 1 juni 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Georg Gaugusch, Wer einmal war. Das jüdische Großbürgertum Wiens 1800-1938 A–K, Amalthea Signum Verlag, 2011, s. 916, ISBN 978-3-85002-750-2.[källa från Wikidata]
- ^ Georg Gaugusch, Wer einmal war. Das jüdische Großbürgertum Wiens 1800-1938 A–K, Amalthea Signum Verlag, 2011, s. 913–916, ISBN 978-3-85002-750-2.[källa från Wikidata]
- ^ Georg Gaugusch, Wer einmal war. Das jüdische Großbürgertum Wiens 1800-1938 A–K, Amalthea Signum Verlag, 2011, s. 914–916, ISBN 978-3-85002-750-2.[källa från Wikidata]
|