50 Cassiopeiae

Från Wikipedia
50 Cassiopeiae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildCassiopeja
Rektascension02t 03m 26,10206s[1]
Deklination+72° 25′ 16,6376″[2]
Skenbar magnitud ()+3,95[3], 3,938 ± 0,009(V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypA2 V[4]
B–V-0,002 ± 0,007[5]
VariabeltypMisstänkt
Astrometri
Radialhastighet ()-18,20 ± 0,9[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -43,57 ± 0,12[7] mas/år
Dek.: 22,30 ± 0,14[7] mas/år
Parallax ()20,76 ± 0,14[7]
Avstånd157,11[8]  (48,17[8] pc)
Absolut magnitud ()0,54[3]
Detaljer
Massa2,56 ± 0,03[4] M
Radie2,5[9] R
Luminositet63,8+3,5-6,4[4] L
Temperatur9 376+240-235[4] K
Metallicitet+0,18 ± 0,28[10] dex
Vinkelhastighet91[4] km/s
Andra beteckningar
HD 12216, PLX 412.05, UBV 2018, AG+72 57, HIC 9598, PMC 90-93 49, UBV M 8587, BD+71 117, HIP 9598, PPM 4888, WEB 2016, FK5 70, HR 580, ROT 277, HFE83 118, GC 2445, IRAS 01591+7210, SAO 4560, Gaia DR2 546439965991980288, GCRV 1114, JP11 566, SKY# 3024, GEN# +1.00012216, 2MASS J02032607+7225167, TD1 1150, GSC 04319-01847, N30 418, TYC 4319-1847-1[11]

50 Cassiopeiae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna[12] i den mellersta delen av stjärnbilden Cassiopeja, tidigare felidentifierad som en misstänkt nebulosa som fått numret NGC 771.[13] Den har en skenbar magnitud på ca 3,95[3] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 20,8[7] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 157 ljusår (ca 48 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca –18 km/s[6] och kommer att ligga inom 82 ljusår om ca 1,9 miljoner år.[3]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

50 Cassiopeiae är en vit stjärna i huvudserien av spektralklass A2 V[6] och är en misstänkt variabel stjärna med en mycket liten amplitud.[14] Den har en massa som är ca 2,6[4] gånger solens massa, en radie som är ca 2,5[9] gånger större än solens och utsänder ca 64[4] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 9 400 K.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 50 Cassiopeiae, 8 november 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
  2. ^ [a b] ”Basic data: V* 50 Cas – Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=50+Cas&submit=SIMBAD+search. Läst 24 mars 2019. 
  3. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  4. ^ [a b c d e f g h] Zorec, J.; Royer, F. (2012), "Rotational velocities of A-type stars. IV. Evolution of rotational velocities", Astronomy & Astrophysics, 537: A120, arXiv:1201.2052, Bibcode:2012A&A...537A.120Z, doi:10.1051/0004-6361/201117691.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=9598. Läst 24 mars 2019. 
  6. ^ [a b c] de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  7. ^ [a b c d] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  8. ^ [a b] ”50 Cassiopeiae” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/50cassiopeiae. Läst 24 mars 2019. 
  9. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) - Third edition - Comments and statistics", Astronomy and Astrophysics, 367 (2): 521–524, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  10. ^ Gáspár, András; et al. (August 2016), "The Correlation between Metallicity and Debris Disk Mass", The Astrophysical Journal, 826 (2): 14, arXiv:1604.07403, Bibcode:2016ApJ...826..171G, doi:10.3847/0004-637X/826/2/171, 171.
  11. ^ "50 Cas". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2018-06-25.
  12. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  13. ^ Wolfgang Steinicke (19 August 2010). Observing and Cataloguing Nebulae and Star Clusters: From Herschel to Dreyer's New General Catalogue. Cambridge University Press. ISBN 978-1-139-49010-8.
  14. ^ Koen, Chris; Eyer, Laurent (2002). "New periodic variables from the Hipparcos epoch photometry". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 331: 45. arXiv:astro-ph/0112194. Bibcode:2002MNRAS.331...45K. doi:10.1046/j.1365-8711.2002.05150.x.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]