49 Aquarii

Från Wikipedia
49 Aquarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension22t 23m 30,84904s[1]
Deklination-24° 45′ 45,5865″[1]
Skenbar magnitud ()+5,53[2]
Stjärntyp
SpektraltypK0 III CN II[3]
B–V+0,979 ± 0,003[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-12,97 ± 0,07[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +98,380[1] mas/år
Dek.: -2,909[1] mas/år
Parallax ()12,2800 ± 0,0965[1]
Avstånd266 ± 2  (81,4 ± 0,6 pc)
Absolut magnitud ()+1,01[2]
Detaljer
Massa2,18 ± 0,14[4] M
Radie9,10 ± 0,51[4] R
Luminositet50,1+11,6-9,4[4] L
Temperatur4 954 ± 24[4] K
Metallicitet+0,05 ± 0,03[4] dex
Vinkelhastighet1,42 ± 0,45[4] km/s
Ålder950 ± 210[3] miljoner år
Andra beteckningar
CD-25 15905, CPD-25 7453, GSC 06962-01577, HD 212271, HIC 110529, HIP 110529, HR 8529, IRAS 22207-2500, 2MASS J22233084-2445457, PPM 273730, 1RXS J222331.0-244541, SAO 191105, TYC 6962-1577-1, Gaia DR2 6625677929634767360 [5]

49 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har en skenbar magnitud på 5,53[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 12,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 266 ljusår (ca 81 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -13 km/s.[4]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

49 Aquarii är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K0 III CN II,[3] som visar en spektral anomali hos absorptionslinjerna för cyanoradikaler (CN). Det ingår i röda klumpen, vilket anger att den genererar energi genom fusion av helium i dess kärna.[6] Den har en massa som är ca 2,2[4] gånger större än solens massa, en radie som är ca 9[4] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 50[4] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 5 000[4] K.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 49 Aquarii, 15 november 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
  2. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  3. ^ [a b c] Houk, Nancy; Smith-Moore, M. (1978), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 4, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1988mcts.book.....H.
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l] Jofré, E.; et al. (2015), "Stellar parameters and chemical abundances of 223 evolved stars with and without planets", Astronomy & Astrophysics, 574: A50, arXiv:1410.6422, Bibcode:2015A&A...574A..50J, doi:10.1051/0004-6361/201424474.
  5. ^ "49 Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 23 oktober 2018.
  6. ^ Alves, David R. (August 2000), "K-Band Calibration of the Red Clump Luminosity", The Astrophysical Journal, 539 (2): 732–741, arXiv:astro-ph/0003329, Bibcode:2000ApJ...539..732A, doi:10.1086/309278.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]