4193 Salanave
| 4193 Salanave | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Norman G. Thomas Brian A. Skiff |
| Upptäcktsplats | Anderson Mesa Station |
| Upptäcktsdatum | 26 september 1981 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (4193) Salanave |
| Alternativnamn | 1981 SM1, 1975 RJ2[1] |
| Uppkallad efter | Leon E. Salanave[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Themis-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,681 AU |
| Perihelium | 2,631 AU |
| Halv storaxel | 3,156 AU |
| Excentricitet | 0,1663185 |
| Siderisk omloppstid | 5,61 år |
| Medelomloppshastighet | 16,77 km/s |
| Medelanomali | 79,45° |
| Inklination | 1,893° |
| Longitud för uppstigande nod | 127,4° |
| Periheliumargument | 250,0° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 17,4 km |
| Albedo | 0,053 |
| Absolut magnitud (H) | 12,23[4] |
4193 Salanave eller 1981 SM1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 26 september 1981 av de båda amerikanska astronomerna Norman G. Thomas och Brian A. Skiff vid Anderson Mesa Station. Den är uppkallad efter Leon E. Salanave.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 17 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Themis.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4193 Salanave” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4193. Läst 11 februari 2019.
- ^ [a b] ”AstDyS 4193 Salanave” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=4193. Läst 19 oktober 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4193 Salanave” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4193. Läst 11 februari 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||