2500 Alascattalo
| 2500 Alascattalo | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | K. Reinmuth |
| Upptäcktsplats | Heidelberg |
| Upptäcktsdatum | 2 april 1926 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (2500) Alascattalo |
| Alternativnamn | 1926 GC, 1927 TA, 1946 FB, 1981 VD[1] |
| Uppkallad efter | Alascattalo[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Flora-asteroid |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,463 AU |
| Perihelium | 2,016 AU |
| Halv storaxel | 2,240 AU |
| Excentricitet | 0,0997985 |
| Siderisk omloppstid | 3,35 år |
| Medelomloppshastighet | 19,90 km/s |
| Medelanomali | 188,7° |
| Inklination | 6,990° |
| Longitud för uppstigande nod | 47,93° |
| Periheliumargument | 160,9° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 7,4 km |
| Synodisk rotationsperiod | 2,7 h |
| Albedo | 0,257 |
| Absolut magnitud (H) | 12,68[3] |
2500 Alascattalo eller 1926 GC[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 2 april 1926 av den tyske astronomen Karl Wilhelm Reinmuth i Heidelberg. Den har fått sitt namn efter den mytologisk varelse Alascattalo.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 7 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Flora.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2500 Alascattalo” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2500. Läst 24 juni 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2500) Alascattalo. Springer Berlin Heidelberg. sid. 204. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2501. Läst 24 juni 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||