Klassiskt liberala partiet
Klassiskt liberala partiet | |
Förkortning | LP, KLP |
---|---|
Land | Sverige |
Partiledare | Magnus Jönsson |
Grundat | December 2004 |
Huvudkontor | Online |
Politisk ideologi | Liberalism Klassisk liberalism Libertarianism |
Färg(er) | Gul, vit, svart |
Europaparlamentet[1] | |
Röstandel | 0,02 % |
Mandat | 0 / 20 |
Riksdagen | |
Röstandel | 0,01 % |
Mandat | 0 / 349 |
Regionfullmäktige[2][3] | |
Röstandel | 0,00 % |
Mandat | 0 / 1 720 |
Kommunfullmäktige[2][3] | |
Röstandel | 0,00 % |
Mandat | 0 / 12 614 |
Webbplats | |
www.liberalapartiet.se | |
Svensk politik Politiska partier Val |
Klassiskt liberala partiet, tidigare Liberala partiet,[4] är ett svenskt klassiskt liberalt politiskt parti.[5] Magnus Jönsson är partiordförande.[6]
Partisymbol[redigera | redigera wikitext]
Partiet har en fjäril som partisymbol.[7]
Organisation[redigera | redigera wikitext]
Partiledare[redigera | redigera wikitext]
- Andreas Agorander 2004–2006 & 2015–2017 (grundare av partiet)
- Tommie Gran 2006–2013
- Emil Tisell 2013–2015
- Sebastian Vallin 2017–2018
- Erik Svansbo 2018–2019
- Kaj Nyström 2019–2021
- Lisa Missing 2021–2022
- Magnus Jönsson 2022–
Valresultat[redigera | redigera wikitext]
Riksdagsval[redigera | redigera wikitext]
Klassiskt liberala partiet har ställt upp i fem riksdagsval. I valet 2022 fick partiet 344 röster (0,01 procent).[8]
Val | År | Röster | Röster % | Mandat |
---|---|---|---|---|
Riksdagen | 2006 | 202 | 0,00 % | 0 |
Riksdagen | 2010 | 716 | 0,01 % | 0 |
EU-parlamentet | 2014 | 492 | 0,01 % | 0 |
Riksdagen | 2014 | 1210 | 0,02 % | 0 |
Riksdagen | 2018 | 1504 | 0,02 % | 0 |
EU-parlamentet | 2019 | 702 | 0,02 % | 0 |
Riksdagen | 2022 | 344 | 0,01 % | 0 |
EU-val[redigera | redigera wikitext]
Klassiskt liberala partiet har ställt upp i två Europaparlamentsval. I EU-valet 2019 fick partiet 702 röster (0,02 procent), en ökning med 210 röster sedan EU-valet 2014.[1]
Inför EU-valet 2024 anmälde partiet en valsedel med sex namn: partiledaren Magnus Jönsson, Daniel Strandlund, Lisa Missing, Gert-Åke Rosqvist, Mats Jangdal och Jonathan Jönsson.[9]
Kontroverser[redigera | redigera wikitext]
Namntvist med Folkpartiet liberalerna[redigera | redigera wikitext]
Klassiskt liberala partiet har tidigare kallat sig för Liberala partiet. När Folkpartiet liberalerna i november 2015 förkortade sitt namn till Liberalerna, med påföljande registrering hos Valmyndigheten, överklagade Liberala partiet namnbytet till Valmyndigheten, som avgjorde frågan till Liberalernas favör.[10]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Röster - Val 2019”. historik.val.se. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/rike/index.html. Läst 19 augusti 2022.
- ^ [a b] ”Slutligt valresultat 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat. Läst 12 november 2022.
- ^ [a b] ”Valresultat 2022 - Mandatfördelning”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning. Läst 12 november 2022.
- ^ ”Kongress 2018”. Arkiverad från originalet den 22 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180322082100/http://www.liberalapartiet.se/kongress2018/. Läst 21 mars 2018.
- ^ ”Registrerade partibeteckningar”. https://www.val.se/for-partier/partibeteckning/registrerade-partibeteckningar.html. Läst 21 mars 2018.
- ^ ”Styrelsen”. https://www.liberalapartiet.se/styrelsen/. Läst 25 maj 2022.
- ^ ”Registrerade partibeteckningar”. www.val.se. https://www.val.se/for-partier/partibeteckning/registrerade-partibeteckningar.html. Läst 10 oktober 2018.
- ^ ”Hela listan: Så många röster fick småpartierna i valet 2022”. fokus.se. 15 september 2022. https://www.fokus.se/politik/hela-listan-sa-manga-roster-fick-smapartierna-i-valet-2022/.
- ^ Valmyndigheten, Valpresentation 2024, Kandidater och namnvalsedlar - Val till Europaparlamentet
- ^ ”Överklagande av Valmyndighetens beslut att registrera partibeteckningen ”Liberalerna” - Avslag”. Arkiverad från originalet den 26 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180126185156/http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/overklaga/avgoranden/2016_1.html. Läst 26 januari 2018.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|