Kommunen genomflyts av Torne älv, en av de stora älvar som inte är utbyggda med vattenkraftverk. Tjänstenäringarna dominerar det lokala näringslivet, de största arbetsgivarna är dock kommunen och regionen.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Kommunen har haft skiftande koalitionsstyren, största parti i kommunfullmäktige har dock i samtliga val varit Socialdemokraterna.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6] Den 1 januari 1969 införlivades Hietaniemi landskommun i Övertorneå landskommun.
Övertorneå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Övertorneå landskommun.[7]
Sett över ett år är medeltemperaturen i Övertorneå kommun mellan -1 och +1 °C. Variationerna i temperaturen kan på ett år uppgå till närmare 80 grader. Både klimat och växtlighet gynnas av sommarhalvårets många soltimmar och vegetationsperiodens längd är 120–150 dygn. Årsnederbörden varierar mellan 500 och 800 mm. Ett normalår har kommunen ett snötäcke under 175–200 dygn.[22]
Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-04) Motivering: Resultat från valet 2022 saknasHjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Största parti i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Socialdemokraterna. Partiet hade även egen majoritet under mandatperioderna 1994-1998 och 2010-2014. Näst största parti i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Centerpartiet, med undantag för valet 1998 (då Övertorneå-alternativet blev det näst största partiet). I valet 2014 fick Centerpartiet 5 fler röster än Övertorneås Fria Alternativ, men de två partierna hade samma antal mandat.
I kommunfullmäktigevalet 2010 var Övertorneå den kommun med högst andel personröster i Sverige. Av alla röster på partier som tagit mandat var 73,0 procent personröster; i hela Sverige var andelen 31,2 procent.[23]
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-01)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna, två tillhör Centerpartiet medan Sjukvårdspartiet, Kristdemokraterna, Övertorneås fria alternativ, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna alla har en ledamot vardera.[31]
Tjänstenäringarna dominerar det lokala näringslivet. I början av 2020-talet svarade de areella näringarna (området i Tornedalen har bördig jordbruksmark och skogsbruket är basen för kommunens sågverksindustri) för 12 procent av arbetstillfällena. 8 procent av arbetstillfällena fanns inom tillverkningsindustrin, som i huvudsak bestod av småföretag. Kommunen var den största arbetsgivaren tillsammans med regionen. Därutöver finns en lång hantverkstradition inom trä, läder och textil.[12] I kommunen finns koncessionssamebyarnaPirttijärvi, Korju och Liehittäjä.[38]
Bron mellan Finland och Övertorneå centralort, sedd från Finland. Bakom bron ses Isovaara.
Kommunen är samverkar med kommunerna Pajala, Överkalix, Haparanda och Kalix i Heart of Lapland, en del av Sveriges arktiska destination Swedish Lapland, i syfte att utveckla besöksnäringen.[39] Besöksnäringen fokuserar på "det unika med miljön och den arktiska naturen".[40] Bland sevärdheter återfinns exempelvis forsen Kattilakoski i Niskanpää, polcirkelpassagen i Juoksengi, Midnattssolen och utsiktsberget Niemis.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 401, eller 29,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 4 711 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 270, eller 23,56 %.[42]
Ursprungligen befolkades Tornedalen österifrån. Traditionellt har befolkningen varit blandad mellan svenskar, samer och finnar. Sedan medeltiden har dock finska varit det dominerande språket i området som idag utgör Övertorneå kommun. Även efter gränsdragningen 1809 förblev gårds- och byanamn på finska. Svenskan blev inte vanlig i området förrän de statliga skolorna inrättades i slutet på 1800-talet. Även järnvägens ankomst till kyrkbyn Matarengi 1914–1915 bidrog till att svenskan etablerades. Giftermål över gränsen, poikkinainti, har bidragit till att behålla det finska språket även på den svenska sidan av gränsen.[44]
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Sverige
Finland
Sudan
Norge
Thailand
Estland
Eritrea
Afghanistan
Ryssland
Tyskland
Wikimedia Commons har media som rör Övertorneå kommun.
