Öckerö kommun

	Öckerö kommun; Kommun
	Flygfoto över hamnen på Öckerö
	; Öckerö kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län (1998–); Göteborgs och Bohus län (–1997)
Centralort	Öckerö
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	12 819 (2023-12-31)
Areal	511,4 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	25,75 kvadratkilometer
- därav vatten	485,65 kvadratkilometer
Bef.täthet	497,83 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	57°42′40″N 11°38′50″Ö / 57.711111111111°N 11.647222222222°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Göteborgs domkrets (1974-01-01–); Sävedals domsaga (–1973-12-31)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1280
Anställda	975 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1407
GeoNames	2687508
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Öckerö kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Öckerö.

Kommunen utgörs av 10 bebodda öar och är jämte Gotland den enda kommun i Sverige som saknar fast landförbindelse och är beroende av färjetrafiken. Området har en artrik flora och fågelliv, men har problem med marint skräp.

Kommunen, som under perioden 2010 till 2022 styrdes av den borgerliga så kallade Öckeröalliansen, har en låg andel invånare med utländsk härkomst.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Öckerö socken där Öckerö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

I kommunen fanns följande municipalsamhällen, samtliga inrättade 3 september 1915 och upplösta 31 december 1959:

Hönö municipalsamhälle, före 1933 benämnt Hönö-Klåva municipalsamhälle
Hälsö municipalsamhälle
Kalvsunds municipalsamhälle
Källö-Knippla municipalsamhälle

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Öckerö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Öckerö landskommun.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Sävedals domsaga och kommunen ingår sedan 1974 i Göteborgs domsaga.^[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Bohuslän och i norra Kattegatt, väster om Göteborgs kommun och Kungälvs kommun, båda i före detta Göteborgs och Bohus län.

Öckerö brukar räknas till Göteborgs norra skärgård. Kommunen omfattar tio bebodda öar som alla ligger mellan Vinga och Marstrand. Öarna heter Grötö, Hyppeln, Källö-Knippla, Björkö, Fotö, Hälsö, Kalvsund, Rörö, Hönö och Öckerö. Övriga öar har ingen åretruntbefolkning. Hönö är den till ytan största av öarna och har den största befolkningen.^[7]

Öckerö är jämte Gotland den enda kommun i Sverige som saknar fast landförbindelse.^[8]

Hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Se även: Lista över insjöar i Öckerö kommun

Öckerö kommun omges av Skagerrak, men flödet av sötvatten från Göta älv och Nordre älv påverkar havsmiljön i den östra delen av kommunen.^[9] Bland sjöar återfinns Stora Ers vatten och Svarte mosse.

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Området kring Bohuskusten är särskilt hårt drabbat av skräp från havet då flytande skräp på Nordsjön förs med vind och ytvattenströmmar till Skagerrak där skräpet samlas på havet. Vid kraftig blåst kommer skräpet upp på ständerna och därför har strandstädning pågått i Öckerö kommun sedan 1992. Omkring 80 procent av allt skräp kommer från andra länder än Sverige.^[10]

Kommunen har två kommunala naturreservat, Ersdalen och Rörö.^[11] På den nordvästra delen av Hönö ligger Ersdalens naturreservat med bergiga och jordfattigt landskap. Floran är trots det karga landskapet relativt artrikt och innefattar bland annat dvärglin, ängsstarr, ävjebrodd och Jungfru Marie nycklar.^[12] Rörö naturreservat utgörs av större delen av ön med samma namn. Där består landskapet av buskage, gräs och klapperstensfält och fågelarter som skärpiplärka, törnsångare, hämpling och järnsparv trivs där.^[13]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Öckerö församling. Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Öckerö distrikt.^[14]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns åtta tätorter i kommunen, dessa är Hönö, Öckerö, Björkö, Fotö, Hälsö, Källö-Knippla, Rörö och Kalvsund.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Kommunen styrs sedan 2010 av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som ingår i den så kallade Öckeröalliansen. Kommunalråd 2018–2022 är Jan Utbult från Kristdemokraterna.^[15]

År	Partier^[16]
1994-1998	M	KD	L	C
1998-2002	S	KD	L	C
2002-2006	M	KD
2006-2010	M	KD	L
2010-2014	M	KD	L
2014-2018	M	KD	L
2018-2022	KD	M	L
2022-	KD	M	L

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande	M	Andreas Rydbo
Förste vice ordförande	KD	Martina Lindqvist
Andre vice ordförande	S	Jan Åke Simonsson

Mandatfördelning i Öckerö kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

9

7

12

3

10

9

7

12

3

10

41

85,9

36

1973

1

8

9

4

11

8

9

4

11

41

90,5

37

1976

11

7

8

4

11

7

8

4

11

41

91,1

33

8

1979

11

1

6

7

5

11

6

7

5

11

41

89,6

32

9

1982

12

2

3

5

14

12

2

3

5

14

41

90,4

36

1985

1

13

2

7

5

13

2

7

5

13

41

89,7

34

7

1988

12

3

2

6

12

3

2

6

12

41

87,2

30

11

1991

11

4

1

4

8

12

11

4

8

12

41

89,0

32

9

1994

1

14

4

1

3

7

11

14

4

3

7

11

41

88,2

24

17

1998

2

11

2

1

3

10

12

2

11

2

3

10

12

41

84,38

27

14

2002

2

12

2

4

10

11

2

12

2

4

10

11

41

84,35

28

13

2006

1

11

3

4

10

12

11

3

4

10

12

41

86,74

27

14

2010

1

9

3

1

7

13

9

3

7

13

41

88,14

26

15

2014

2

9

3

4

9

11

2

9

3

4

9

11

41

89,02

25

16

2018

2

8

3

4

11

9

2

8

3

4

11

9

41

90,91

25

16

2022

2

9

2

1

5

3

10

9

2

9

2

5

3

10

9

41

90,20

23

18

Övriga 1979 var Nya Partiet
Övriga 2022 var Brobyggarpartiet

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande	KD	Jan Utbult
Förste vice ordförande	M	Anders Kjellgren
Andre vice ordförande	S	Maria Brauer

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Socialnämnden	M	Kent Lagrell	KD	Martina Lindqvist	S	Thomas Wijk
Bygg- och miljönämnden	L	Göran Ohlsson	KD	Hans Wickstrand	S	Göran Olsson
Barn- och utbildningsnämnden	KD	Martina Kjellqvist	L	Vera Molin	S	Ronnie Bryngelsson
Valnämnden	S	Jan Ivar Ivarsson	KD	Johan Hamnebo

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Kommunen nås med länsväg 155 via bilfärja på Hönöleden och Björköleden som trafikeras av Trafikverket Färjerederiet mellan Lilla Varholmen på Hisingen och Hönö respektive Björkö. Från Björkö går personfärja till Kalvsund, Grötö och Öckerö.

Från Hönö finns broar till Fotö och Öckerö, och från Öckerö finns bro vidare till Hälsö. Från Burö färjeläge på Hälsö går avgiftsfri bilfärja till de så kallade nordöarna, Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö. Från centrala Göteborg finns bussförbindelser från Nils Ericsonterminalen till färjeläget Lilla Varholmen. Vissa bussar följer med färjan och fortsätter till hållplatser på Hönö och Öckerö.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Det finns åtta grundskolor i kommunen och dessa är belägna på sju av kommunens tio öar.^[17] Två av skolorna har högstadie – Brattebergskolan, Årskurs 3-9 och Hedens Skola, Årskurs 3-9.

Öckerö seglande gymnasieskola är kommunens enda gymnasium, med omkring 300 elever år 2022. Skolan drivs i kommunal regi.^[18]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 12 819 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 181:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Öckerö kommun 1970–2020^[19]

År			Folkmängd
1970			8 478
1975			9 219
1980			9 842
1985			10 260
1990			11 008
1995			11 590
2000			11 827
2005			12 231
2010			12 449
2015			12 682
2020			12 934

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 688, eller 5,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 645 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 536, eller 4,47 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 981 den 31 december 2002).^[20]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Öckerö kommun.^[21]

Födelseland 31 december 2021^[21]
Nr	Land	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	&&&&&&&&&&011989.&&&&&011 989	92,92 %	80,00 %
2	Norge	&&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061	0,47 %	0,39 %
3	Finland	&&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051	0,40 %	1,31 %
4	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050	0,39 %	0,51 %
5	Thailand	&&&&&&&&&&&&&048.&&&&&048	0,37 %	0,43 %
6	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&045.&&&&&045	0,35 %	0,60 %
7	Storbritannien	&&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044	0,34 %	0,31 %
8	Syrien	&&&&&&&&&&&&&039.&&&&&039	0,30 %	1,88 %
9	Danmark	&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031	0,24 %	0,37 %
10	USA	&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029	0,22 %	0,23 %

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Se även: Lista över fornlämningar i Öckerö kommun

Under vikingatiden tillhörde öckeröarna de norska kungarna och den delen av kustremsan som kallades Älvsyssel, med tingsplats där nuvarande Bohus fästning i Kungälv ligger. Senare under 1200-talet byggde kung Håkon Håkonsson av Norge hus på Öckerö eftersom han ofta låg där med sin flotta.

Vid mitten av 1700-talet gick sillen till, sillperioden, och fiskelägena blomstrade under ca 50 år.

På öarna påträffas ibland offerkast, lokalt kallade döingarösen. Detta eftersom den som påträffade ett ilandflutet lik var skyldig att täcka liket med stenar eftersom man inte kunde begrava liket i vigd jord då man inte visste om personen varit kristen. Enligt sägnen "måste man kasta en sten eller gren på rösena samtidigt som man säger ramsan Jag kastar en sten på dina gamla ben, där ska du ligga till domedag". I annat fall sägs det att den dödes osalige ande kommer hemsöka en.^[22]

Bland byggnadsminnen återfinns Bremerska villan som Ernst Bremer köpte 1927. Villan representerar typiska Bohuslänska kustnära företeelser som sillfisket och smugglingen, vilket är utmärkande för sekelskiftet 1900. Villan förklarades som byggnadsminne den 2 augusti 2004. Ett annat exempel är Stångmärket Valen, ett sjömärke från tidigt 1800-tal på ön Kalvsund. Sjömärket förklarades som byggnadsminne den 14 november 2006.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått ett stim sillar av silver - ordnade tre, två, tre, två - och däröver en av en karvskura bildad ginstam av silver, belagd med en blå roddbåt.

Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Öckerö landskommun 1956, men fastställdes aldrig av Kungl Maj:t. Det registrerades hos PRV enligt det nyare regelverket år 1979 med den nuvarande blasoneringen, som skiljer sig något från den ursprungliga.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Personer med anknytning till Öckerö kommun

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Öar i Sverige 2013” (pdf). Statistiska meddelanden MI 50 SM 1402, tabell F. Statistiska centralbyrån. 15 december 2014. sid. 7. http://share.scb.se/ov9993/data/publikationer/statistik/mi/mi0812/2013a01k/mi0812_2013a01k_sm_mi50sm1402.pdf. Läst 15 april 2021.
^ Nationalencyklopedin; uppslagsord 'Öckerö'
^ ”Öckerö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6cker%C3%B6. Läst 2 juni 2022.
^ ”Kust och hav”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/bo-trafik-och-miljo/kust-och-hav. Läst 2 juni 2022.
^ ”Naturområden och naturreservat”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/fritid-och-kultur/idrott-motion-och-friluftsliv/naturomraden-och-naturreservat. Läst 2 juni 2022.
^ ”Ersdalens naturreservat”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/fritid-och-kultur/idrott-motion-och-friluftsliv/naturomraden-och-naturreservat/ersdalens-naturreservat. Läst 2 juni 2022.
^ ”Rörö naturreservat”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/fritid-och-kultur/idrott-motion-och-friluftsliv/naturomraden-och-naturreservat/roro-naturreservat. Läst 2 juni 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Göteborgs-Posten, 27 oktober 2014: Han är Öckerös nye toppolitiker Läst 7 december 2019
^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Arkiverad 7 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 December 2019
^ ”Kommunala grundskolor”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/barn-och-utbildning/grundskola/kommunala-grundskolor. Läst 1 juni 2022.
^ ”Gymnasium”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/barn-och-utbildning/gymnasium. Läst 1 juni 2022.
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 1 juni 2022.
^ ”Döingeröset Hyppeln - Udda Utflykter”. uddautflykter.se. 14 mars 2021. https://uddautflykter.se/guide/bohuslan/doingeroset-hyppeln/. Läst 2 juni 2022.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Öckerö kommun.
Bilder & media

[a39278c0e7610a8adc66d744b76af930ba1cae16-1] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] ”Öar i Sverige 2013” (pdf). Statistiska meddelanden MI 50 SM 1402, tabell F. Statistiska centralbyrån. 15 december 2014. sid. 7. http://share.scb.se/ov9993/data/publikationer/statistik/mi/mi0812/2013a01k/mi0812_2013a01k_sm_mi50sm1402.pdf. Läst 15 april 2021.

[8] Nationalencyklopedin; uppslagsord 'Öckerö'

[9] ”Öckerö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6cker%C3%B6. Läst 2 juni 2022.

[10] ”Kust och hav”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/bo-trafik-och-miljo/kust-och-hav. Läst 2 juni 2022.

[11] ”Naturområden och naturreservat”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/fritid-och-kultur/idrott-motion-och-friluftsliv/naturomraden-och-naturreservat. Läst 2 juni 2022.

[12] ”Ersdalens naturreservat”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/fritid-och-kultur/idrott-motion-och-friluftsliv/naturomraden-och-naturreservat/ersdalens-naturreservat. Läst 2 juni 2022.

[13] ”Rörö naturreservat”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/fritid-och-kultur/idrott-motion-och-friluftsliv/naturomraden-och-naturreservat/roro-naturreservat. Läst 2 juni 2022.

[14] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[GP_2014-09-14-15] Göteborgs-Posten, 27 oktober 2014: Han är Öckerös nye toppolitiker Läst 7 december 2019

[SKLval-16] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Arkiverad 7 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 December 2019

[17] ”Kommunala grundskolor”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/barn-och-utbildning/grundskola/kommunala-grundskolor. Läst 1 juni 2022.

[18] ”Gymnasium”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/barn-och-utbildning/gymnasium. Läst 1 juni 2022.

[19] ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

[20] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)

[Scbfödelseland-21] [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 1 juni 2022.

[22] ”Döingeröset Hyppeln - Udda Utflykter”. uddautflykter.se. 14 mars 2021. https://uddautflykter.se/guide/bohuslan/doingeroset-hyppeln/. Läst 2 juni 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]