Kommunen är rik på sjöar och är välkänd för sina eklandskap. Kommunen är en gammal bruksort som senare omvandlats till industrikommun.
Socialdemokraterna har varit största parti sedan 1970-talet och har varit del av styrande koalitioner sedan åtminstone 1994, med undantag för åren 2002 till 2006 då en koalition mellan sex partier, varav två saknade mandat i riksdagen, styrde. Befolkningsstorleken har varit relativt stabil sedan 1970-talet.
Åtvidabergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Åtvidabergs köping och Björsäters landskommun samt delar ur Uknadalens landskommun (Gärdserums och Hannäs församlingar) som samtidigt övergick från Kalmar län till Östergötlands län.[8]
Åtvidaberg är en kommun rik på sjöar, det finns totalt mer än 200.[10] I norra området finns till exempel Hövern, Risten och Borken. I öster Yxningen, Storsjön och Önn medan Ören, Vin och Ärlången hittas i väster. Flera av sjöarna är vidsträckta, däribland Yxningen, Risten och Vin. I Uknadalens dalbotten i söder rinner Storån som ringlar mellan uppodlade områden, hagmark och rullstensåsar.[11]
Traditionellt har industrisektorn varit stark i kommunen och centralorten Åtvidaberg är traditionellt en bruksort, en bit i på 1900-talet bröts där kopparmalm. Tillverkaren av kontorsmaskiner Facit AB, tidigare kontorsmöbeltillverkaren AB Åtvidabergs förenade industrier, var dock det mest kända företaget i kommunen under 1900-talet. Företaget dominerade näringslivet under 1950- och 1960-talen men 1990 ombildades företaget till elektronikföretaget Scanfil Åtvidaberg AB. Omkring 19 procent av de förvärvsarbetande invånarna är sysselsätta av industrisektorn.[11]
Det så kallade Sveriges sista slott, Adelsnäs Herrgård, är beläget vid Bysjön. Theodor Adelswärd lät bygga herrgården 1916 och den färdigställdes fyra år senare.[19] I närheten finns också världens enda fungerande solkanon.[20]
Långserums by ligger längs Östgötaleden. Den äldsta byggnaden är från 1500-talet och det finns cirka 25 timmerhus byggda mellan 1750 och 1850.[21]
Blasonering: I fält av guld ett rönt treberg, belagt med ett koppartecken av guld, och däröver en med en hyvel av guld belagd grön ginstam.
Detta vapen fastställde för den dåvarande köpingen år 1947. Efter kommunbildningen 1971 registrerades vapnet i PRV för den nya enheten enligt de nya reglerna år 1974. Ingen sammanläggningsenhet utöver den tidigare köpingen hade något vapen.
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]