Ätran
| Ätran | |
| Flod | |
,_photo_from_Falkenberg.JPG) Ätran sedd från Tullbron, Falkenberg.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Region | Europa |
| Bifloder | |
| - vänster | Högvadsån |
| - höger | Assman, Kalvån |
| Landmärke | Tullbron |
| Källa | mosse i Gullered |
| - höjdläge | 332 m ö.h. |
| Mynning | Kattegat |
| Längd | 243 km |
| Flodbäcken | 3 343 km² |
| Vattenföring | |
| - medel | 52,5 m³/s |
| Geonames | 2724363 |
Karta:  Ätran med biflöden (smalare linjer) och avrinningsområde (grå yta) | |
Ätran är en svensk å. Den är 243 km lång inklusive källflöden[1] och är den näst största av de fyra hallandsåarna. Ätran rinner från en mosse i Gullered på 332 meters höjd över havet, genom sydvästra Västergötland och faller ut i Kattegatt vid Falkenberg i Halland. Ån har ett avrinningsområde på 3 343 km². Större delen är skogsbygd. I Ätran finns det möjlighet till laxfiske, främst i Falkenberg.[2] Ån är relativt ren jämfört med omgivande vattendrag[vilka?]. Ätran nedströms Ätrafors kraftverk i Falkenbergs kommun är även efter regeringsbeslut 2006 ett natura 2000-område.
En äldre beskrivning anger, att Ätran från sina källor i Gullereds och Hössna socknar öster om Ulricehamn "tar ett i allmänhet nordligt lopp" samt "kröker strax söder om Vartofta järnvägsstation i sydlig riktning och passerar Ulricehamn och Åsunden". Från utloppet i Åsunden till Falkenberg är avståndet fågelvägen cirka 10 mil.
Invid ån finns flera naturreservat. I Falkenbergs kommun finns Påvadalen, Bergs naturskog och Yttra Berg. Dalgången kring ån kallas Ätradalen.
Sträckning, biflöden och avrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
| Område/biflod | Avrinnings- område (km²) |
Medel- vattenföring (m³/s) |
|---|---|---|
| Ätran uppströms Åsundens utlopp | 650 | |
| Ätran mellan Åsunden och Assman | 379 | 8 |
| Assman (Lillån) | 652 | 9,5 |
| Ätran mellan Assman och Kalvån | 45 | 24,5 |
| Kalvån (Lillån) | 514 | 8,2 |
| Ätran mellan Kalvån och Högvadsån | 370 | 33,5 |
| Högvadsån | 476 | 8,5 |
| Ätran mellan Högvadsån och havet | 257 | 49 |
| Totalt/slutgiltigt | 3 343 | 52,5 |
I Västergötland passerar den de mindre sjöarna Sörsjön, Nordsjön, Vinsarpasjö och Lönern. Fram till Åsunden är den 1–2 meter djup och 6–10 meter bred. Efter att de bägge biflödena med namnet Lillån ansluter ökar dess storlek betydligt. Den har ett stridare lopp i Halland än i Västergötland.[3] Den största bifloden är Högvadsån. Andra bifloder är Assman (även kallad Lillån), som rinner ut nära Örsås kyrka, och Kalvån(även den kallad Lillån), som rinner ut nära Östra Frölunda kyrka.
Avrinningsområdet omfattar större delarna av Falkenbergs, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner, samt mindre delar i Falköpings, Borås, Gislaveds, Marks, Hylte och Varbergs kommuner. Av området är 64 procent av marken skog, 6 procent sjö, 7 procent myr, 11 procent åker och 12 procent övrigt. De största sjöarna i avrinningsområdet är Åsunden (33,9 km²), Fegen (24,2), Sämsjön (9,2), Lönern (7,7) och Kalven (6,6). Totalt finns det omkring 200 km² sjö inom avrinningsområdet.
Vid Yngeredsfors kraftverk har vattenföringen journalförts. Under perioden 1909–1967 var den i snitt 37,2 m³/s. Det högsta den varit vid något tillfälle är 275 m³/s, medan den som lägst varit 5–7 m³/s. Avrinningen är 460 mm/år.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Utmed Ätran gick den under tusentals år använda hålvägen Ätrastigen eller Redvägen, kring vilka många av medeltidens slag ofta stod mellan svenskar och danskar. Under 1300-talet var den halländska delen av Ätran vid flera tillfällen riksgräns.
Laxfiske har under lång tid förekommit i vattendraget. Under 1800-talet började det förekomma fisketurism med framförallt turister från England.[4]
Miljö & djurliv[redigera | redigera wikitext]
Vid utloppet är den uppmätta kvävetransporten 1 300 ton/år och fosfortransporten 20 ton/år.[5] Kväve- och fosfortillförseln är störst i de nedersta delarna, som domineras av jordbruksbygd. När det gäller fosfor är privata avlopp den nästa största mänskligt orsakade källan. För kvävet är reningsverk, nedfall på sjöar och läckage från skog andra källor där mänsklig påverkan medför ett betydande tillskott.[källa behövs]
Det östra delarna av avrinningsområdet har kalkrika jordlager, medan övriga delar kalkas. Halterna av totalt organiskt kol är måttligt höga (med variationer). Kvävehalterna är höga eller måttligt höga, medan metallhalterna är låga eller mycket låga.[5]
En vattenvårdskommitté bildades på initiativ av länsstyrelsen 1970 och ett vattenvårdsförbund har funnits sedan 1973, sedan 2006 som Ätrans vattenråd.[6]
En stor del av den lax som finns i Halland finns i Ätran.[6]
Kraftutvinning och industri[redigera | redigera wikitext]
| Kraftverk | Fallhöjd (meter)[7] | Byggd (år)[8] | Magasin (106 m2)[7] |
|
| Ljungafors | 5,3 | - | ||
| Axelfors | 11 | - | ||
| Skåpanäs | 18 | 1957 | 2,7 | |
| Skogsforsen | 14 | 1937 | 1,4 | |
| Bällforsen | 14,7 | 1952 | 1,1 | |
| Yngeredsfors | 28,3 | 1964 | 1,1 | |
| Ätrafors | 23,5 | 1918 | 1,9 | |
| Herting | 5,3 | 1903[9] | - |
Den totala fallhöjden från Åsunden till havet är 164 meter. Av denna används 120 meter i vattenkraftverk.[7] Längs Ätran finns det åtta vattenkraftverk, främst i dess nedre delar. Längs dess biflöden ytterligare två. Vattenkaftverken i Ätran hade 1972 en total maxeffekt på ungefär 63 MW.[7]
Minnesramsor[redigera | redigera wikitext]
De halländska åarna, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan är kända. Det finns ramsor för att komma ihåg dessa:
- vi ska äta, ni ska laga
- laga ni, äta vi.
Den första varianten räknar upp floderna norrifrån, den andra söderifrån.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Ätrans vattenvårdskommitté. Ätrans vattenvård
- Sven Larsson: Ätrans Dalgång. Berättelsen om ett gränsland. Förlag Hedasken, Halmstad 2017, ISBN 978-91-639-3170-3.
- Peter Nolbant (1998). Från källa till hav - källfördelning av näringstillförsel i Ätrans vattensystem [...]. Ätrans Vattenvårdsförbund
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Vattendragsregister (SMHI)
- ^ Laxfiske.nu - artikel om fiskeriet i Ätran
- ^ Ätran i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- ^ ”Historia”. Falkenbergs Laxfiske. https://www.falkenbergslaxfiske.se/om/historia/. Läst 16 februari 2024.
- ^ [a b] ”Årsrapport 2022”. Ätrans vattenråd. https://atransvattenrad.se/wp-content/uploads/2023/04/Atrans-arsrapport-2022.pdf. Läst 15 februari 2024.
- ^ [a b] ”Historik för Ätrans vattenvårdsarbete”. Ätrans vattenråd. https://ingemar.alenas.se/wp-content/uploads/2019/01/%C3%84VR-Historik-utg%C3%A5va-5-WEBB-2015-04-25.pdf. Läst 15 februari 2024.
- ^ [a b c d] Ätrans vattenvårdskommitté (1972). Åtrans vattenvård
- ^ Hallands Nyheter: En höstvandring i Ätrafors Arkiverad 11 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 4 mars 2010
- ^ ”Herting kraftstation”. Falkenbergs Energi. https://www.falkenberg-energi.se/bra-miljoval/vattenkraft/hertings-kraftstation/. Läst 15 februari 2024.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
