Västerviks kommun

Västerviks kommun
Kommun
Västerviks kommunhus
SloganOstkustens pärla / Skärgårdsstaden / Visstaden
Kommunens vapen.
Västervik kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänKalmar län
CentralortVästervik
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd36 434 ()[2]
Areal3 597,15 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 874,06 kvadratkilometer[3]
- därav vatten1 723,09 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet19,44 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°45′00″N 16°38′00″Ö / 57.75°N 16.633333333333°Ö / 57.75; 16.633333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsKalmar domkrets (–)
Västerviks domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0779[4]
Anställda3 475 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0883
GeoNames2664201
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Västerviks kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Västervik.

Västervik präglas av närheten till Tjusts skärgård. Trakten kännetecknas av en mycket sönderskuren kust med ett stort antal öar. Inlandet har likaledes en mångfald av insjöar. Tillverkningsindustri likväl som offentlig service och turistnäring dominerar det lokala näringslivet.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Traditionellt har Socialdemokraterna varit det starkaste partiet och under 2010-talet har de varit delaktiga i de tre regnbågskoalitioner som styrt kommunen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Blackstad, Dalhem, Gamleby, Gladhammar, Hallingeberg, Hjorted, Lofta, Loftahammar, Odensvi, Törnsfall, Ukna, Västra Ed och Västrum. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Västerviks stad som 1863 bildade en stadskommun. Överums landskommun bildades 1931 genom utbrytning ur landskommunerna Dalhem, Gamleby, Lofta, Ukna och Västra Ed.

I Gamleby landskommun fanns från kommunreformen 1862 Gamleby municipalköping och dessutom inrättades där 1 mars 1918 Gamleby municipalsamhälle. Dessa båda upplöstes med utgången av 1955.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Gamleby (av de tidigare kommunerna Gamleby, Lofta och Odensvi), Gladhammar (av Gladhammar, Törnsfall och Västrum), Locknevi (av Blackstad och Locknevi), Tjust-Ed (av Tryserum, Västra Ed och Östra Ed), Uknadalen (av Gärdserum, Hannäs och Ukna) samt Överum (av Dalhem och Överum). Landskommunerna Hallingeberg, Hjorted och Loftahammar samt Västerviks stad förblev oförändrade.

1967 införlivades Gladhammars landskommun i Västerviks stad. Västerviks kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Västerviks stad, landskommunerna Gamleby, Hallingeberg, Hjorted, Loftahammar och Överum samt en del ur Locknevi landskommun (Blackstads församling), en del ur Uknadalens landskommun (Ukna församling) och en del ur Tjust-Eds landskommun (Västra Eds församling).[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Västerviks domsaga och ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är Götalands största kommun till ytan på fastlandet och räknas som en egen arbetsmarknadsregion. Kommunen är belägen i de nordöstra delarna av landskapet Småland och har Östersjön med Tjusts skärgård i öster. Västerviks kommun gränsar i söder till Oskarshamns kommun, i sydväst till Vimmerby kommun, båda i Kalmar län, samt i nordväst till Kinda kommun och i norr till Åtvidabergs kommun och Valdemarsviks kommun, alla i Östergötlands län. Västerviks kommun ligger i Tjustbygden, ett av Smålands traditionella små länder.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Västervik präglas av närheten till Tjusts skärgård. Trakten kännetecknas av en mycket sönderskuren kust med ett stort antal öar. Inlandet har likaledes en mångfald av insjöar. Det kala berget går ofta i dagen även i kommunens inre delar. En betydande del av markytan är tallskog men det finns även större bestånd av bland annat ek och björk. Gran förekommer i viss omfattning i inlandet men är mindre vanlig i kustbandet.

En mindre del är uppodlad. Jordbruket har av tradition varit mer inriktat på djurhållning än växtodling.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Västerviks kommun Hela riket






  Bebyggelse (3,9 %)
  Skog (73,9 %)
  Öppen myrmark (0,9 %)
  Jordbruksmark (13,6 %)
  Övrig mark (7,7 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 35 naturreservat i kommunen varav ett var kommunalt, Gränsö naturreservat. Övriga är statliga och förvaltas av Länsstyrelsen i Kalmar län. Därtill finns 29 Natura 2000- områden i kommunen.[9] I Forsby naturreservat finns ett flertal olika skogar och trädslag däribland tallskog, granskog, klibbalssumpskog, bokskog, ek och lind.[10] Den typiska naturen för Tjusts innerskärgård finns i reservaten Vindåsen och Hulöhamn. Det är två karga områden som inkluderar bergsområden med begränsad flora. Där trivs ovanliga arter som apollofjäril, tallticka, garnlav, skeppsvarvsfluga och ryl.[11]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Västerviks kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad I 13 församlingar – Dalhem, Gamleby, Gladhammar-Västrum, Hallingeberg-Blackstad, Hjorted, Lofta, Loftahammar, Odensvi, Törnsfall, Ukna, Västervik, Västra Ed och Överum.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 10 tätorter i Västerviks kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Västervik 21 178
2 Gamleby 2 758
3 Ankarsrum 1 234
4 Överum 1 160
5 Gunnebo 1 022
6 Piperskärr 579
7 Loftahammar 435
8 Hjorted 326
9 Edsbruk 324
10 Totebo 237

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010 till 2014 inleddes med ett Alliansstyre, men efter halva mandatperioden sprack samarbetet och Moderaterna bildade tillsammans med Socialdemokraterna en gemensam blocköverskridande koalition.[13] En mittenkoalition bestående av Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna bildade en majoritetskoalition efter valet 2014,[14] vilka fortsatte styra i minoritet efter valet 2018.[15]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2018–2022

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
L Sverker Thorén M Peter Johansson C Annette Torstensson [16]

Mandatfördelning i Västerviks kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSOCS-VSDVDMCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197033915729
391579
7587,7
68
1973535194210
53519410
7589,7
6213
19763343194210
3419410
7590,9
5916
19793375144210
37514410
7589,3
5520
198233817111212
3871112
7589,9
5025
19853362695212
3669512
7588,5
4827
198843435116210
434511610
7584,2
4926
199132524104312
3254104312
6384,4
4122
199433222102210
3321010
6385,1
4122
19987263172512
72637512
6377,86
3924
20025242486410
524486410
6377,14
3825
200632221362222
3223622
6378,95
3429
2010221212142121
21421
5782,17
3126
2014221335153113
213355313
5783,77
3027
2018318237253212
318375312
5784,42
3225
2022318129242313
31894313
5781,46
3324
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2018–2022

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
S Dan Nilsson C Conny Tyrberg M Harald Hjalmarsson [17]

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden[18] S Marcus Fridlund C Anette Torstensson M Elin Landerdahl
Miljö- och byggnadsnämnden[19] S Ulf Jonsson MP Akko Karlsson M Marie Stenmark
Socialnämnden[20] C Ingela Svensson S Saad Bentallah M Jon Sjölander
Valnämnden[21] S Staffan Hederberg M Axel Nilsson

Utskottspresidier[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Kommunstyrelsens arbetsutskott[22] S Tomas Kronståhl M Harald Hjalmarsson
Kommunstyrelsens utskott för folkhälsa och samhällsskydd[23] MP Anna Bodjo M Jon Sjölander

Beredningspresidier[redigera | redigera wikitext]

Beredning Ordförande Vice ordförande
Kommunfullmäktiges demokratiberedning L Sverker Thorén S Saad Benatallah
Kommunfullmäktiges valberedning S Sharad Bhatt M Jon Sjölander

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Västervik är vänort till Tønder i Danmark, Bamble i Norge, Närpes i Finland, AkranesIsland och Ventspils i Lettland.[24]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Tillverkningsindustri, offentlig service och turistnäring dominerar det lokala näringslivet. Industrin är begränsad till ett fåtal stora och medelstora företag, varav ett flertal tappat arbetstillfällen efter rationaliseringar. Exempel på sådana företag är Elfa International som bland annat tillverkar trådbackar och Axalta Powder Coating System Nordic som tillverkar våt- och pulverfärg. Turistnäringen är betydande men främst koncentrerad till sommarhalvåret. Det finns ett flertal gästhamnar i kommunen samt Nordens största campinganläggning vilka utgör basen turistnäringen.[25]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomkorsas den östra delen av kommunen av E22. Norr om Gamleby avtar länsväg 213 åt öster och i Gamleby avtar riksväg 35 åt nordväst och länsväg 135 åt väster. I höjd med Gunnebo avtar riksväg 40 åt väster.

Från nordväst sträcker sig Tjustbanan från Linköping som trafikeras av regiontåget Krösatågen med stopp vid Överums bruk, Gamleby, Tjustskolan och centrala Västervik. Från nordost mot sydväst löper Smalspårsjärnvägen Hultsfred–Västervik.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 36 434 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 73:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Västerviks kommun 1810–2020[26][27]
ÅrFolkmängd
1810
  
23 304
1850
  
31 716
1900
  
39 217
1910
  
39 587
1920
  
41 232
1930
  
41 824
1940
  
41 240
1950
  
42 177
1960
  
42 562
1970
  
42 312
1975
  
41 702
1980
  
41 263
1985
  
39 975
1990
  
39 908
1995
  
39 579
2000
  
37 433
2005
  
36 505
2010
  
36 206
2015
  
36 049
2020
  
36 655
Anm: All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 4185 registrerade fornlämningar hos Riksantikvarieämbetet.[28] Tusentals fornlämningar finns i området Tjustbygden, kallat Bronsålderskusten. Området är ett av norra Europas största områden för hällristningar.[29] Dessutom fanns ett antal i Forsby naturreservat där man hittat gravhögar, domarringar och stensättningar men också en ödegruva bestående av gruvhål samt en varphög överväxt med mossa och torv.[10]

Andra kulturarv är exempelvis Stegeholms slottsruin, också känd för Visfestivalen i Västervik,[30] där det är okänt exakt när byggnaden tillkom.[31]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blå sköld ett enmastat skepp av guld.

Sedan 1500-talet hade Västerviks stad ett skepp i sitt sigill. När man på 30-talet ville få ett vapen fastställt så föreslog Riksheraldikerämbetet ett enmastat sådant, vilket det också blev. Efter kommunbildningen övertog kommunen vapnet och registrerade det 1974. Fyra andra enheter hade vapen från 1950-talet, Hallingeberg, Gladhammar, Loftahammar och Överum, vars giltighet upphörde.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Västerviks tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Naturområden, naturreservat - Västerviks kommun”. www.vastervik.se. https://www.vastervik.se/Bygga-bo-och-miljo/Naturvard-parker/Naturomraden-naturreservat/. Läst 13 juni 2022. 
  10. ^ [a b] ”Forsby”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/forsby.html. Läst 13 juni 2022. 
  11. ^ ”Hulöhamn och Vindåsen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/hulohamn-och-vindasen.html. Läst 13 juni 2022. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ Kalmar, P4 (26 augusti 2014). ”Samarbetet mellan S och M i Västervik kan straffa sig”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5946932. Läst 13 juni 2022. 
  14. ^ AB, Webbpartner. ”SD STÖRST VINNARE I KOMMUNVALET I VÄSTERVIK”. www.dagensvimmerby.se. https://www.dagensvimmerby.se/nyheter/politik/e/29191/sd-storst-vinnare-i-kommunvalet-i-vastervik/. Läst 13 juni 2022. 
  15. ^ Heppich, Martin (17 december 2018). ”Rödgrönt styre i Västervik – nu klart”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/rodgront-styre-i-vastervik-nu-klart. Läst 13 juni 2022. 
  16. ^ [1], Kommunfullmäktige - Västerviks kommun.
  17. ^ [2], Kommunstyrelsen - Västerviks kommun.
  18. ^ [3], Barn- och utbildningsnämnden - Västerviks kommun.
  19. ^ [4], Miljö- och byggnadsnämnden - Västerviks kommun.
  20. ^ [5], Socialnämnden - Västerviks kommun.
  21. ^ [6], Valnämnden - Västerviks kommun.
  22. ^ [7] Arkiverad 18 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine., Kommunstyrelsens arbetsutskott - Västerviks kommun.
  23. ^ [8] Arkiverad 18 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine., Kommunstyrelsens utskott för folkhälsa och samhällsskydd - Västerviks kommun.
  24. ^ ”Internationellt arbete, nätverk och vänorter”. https://www.vastervik.se/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete-natverk-och-vanorter/. Läst 23 mars 2024. 
  25. ^ ”Västervik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4stervik. Läst 13 juni 2022. 
  26. ^ ”SCB – Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2019.”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  27. ^ ”DDB UMU”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. 
  28. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 14 juni 2022. 
  29. ^ ”Bronsålderskust”. Vastervik.com. https://www.vastervik.com/bronsalderskust/. Läst 14 juni 2022. 
  30. ^ ”Stegeholms Slottsruin”. Vastervik.com. https://www.vastervik.com/produkt/stegeholms-slottsruin/. Läst 14 juni 2022. 
  31. ^ ”Slottsholmens historia - Västerviks kommun”. www.vastervik.se. https://www.vastervik.se/Uppleva-och-gora/slottsholmens-historia/. Läst 14 juni 2022. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]