Vindelns kommun

Vindelns kommun
Kommun
Flygfoto över Vindeln
SloganVästerbottens pärla
Kommunens vapen.
Vindelns kommunvapen
LandSverige
LandskapVästerbotten
LänVästerbottens län
CentralortVindeln
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd5 461 ()[1]
Areal2 847,01 kvadratkilometer ()[2]
- därav land2 630,14 kvadratkilometer[2]
- därav vatten216,87 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet2,08 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater64°12′00″N 19°43′00″Ö / 64.2°N 19.716666666667°Ö / 64.2; 19.716666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUmeå domkrets (–)
Umebygdens domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2544[3]
Anställda625 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2404
GeoNames2662850
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Vindelns kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige. Centralort är Vindeln.

Området är kuperat och domineras av barrskog och myrmark. Det är också skogen som traditionellt utgjort basen för näringslivet och även tillverkningsindustrin har fortsatt vara relaterad till skogen.

Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit negativ, men en viss uppsving kunde skönjas i slutet av 2010-talet. Historiskt har borgerliga partier styrt politiken, men ett skifte skedde efter valet 2014.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område hörde ursprungligen till Umeå socken. När Lycksele församling inrättades 1606 fördes även bondbyarna Tegsnäset, Granö, Kussjö, Tväråträsk och Hjuken dit, men de återfördes till Umeå socken 1617 då Lycksele första pastorat upplöstes.[5] Degerfors församling bildades genom utbrytning 1768 som kapellförsamling. Omkring 1800 var Degerfors socken etablerad. Vid kommunreformen 1862 bildades Degerfors landskommun.

Granöns municipalsamhälle inrättades 21 november 1941 och upplöstes vid utgången av 1958. Hällnäs municipalsamhälle inrättades 30 juli 1937 och upplöstes vid utgången av 1962. Vindelns municipalsamhälle inrättades 12 december 1924 och upplöstes vid utgången av 1958.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]

1969 namnändrades kommunen till Vindelns landskommun. Vindelns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vindelns landskommun.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Umebygdens domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Umeå domkrets.[8]

Kommunen ingår sedan 2019 i Förvaltningsområdet för samiska[9], kommunnamnet på samiska är Vyöddalen kommuvdna [10].

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Åman, biflöde till Vindelälven, vid Åmsele.

Myrområden liksom moränmarker klädda med barrskog dominerar den kuperade urbergsterrängen. De djupare sprickdalarna går från nordväst till sydöst och sjöar och vattendrag följer dessa. Längs de stora älvarna, Umeälven och Vindelälven, fylls dalgångarna av grusiga, sandiga isälvsavlagringar, vilka ofta är bevuxna med tallskog. Vindelälven är ännu oreglerad och har på vissa sträckor bildat höga nipor och sidoraviner där den skurit ner i sedimenten. Odlingsmark återfinns primärt kring älvdalarna samt enstaka sjöar.[11]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 53 naturreservat i Vindelns kommun.[12] I Vorrbergets finns både gammelskog och sumpskog med träd som är över 300 år gamla. Där trivs växter som den sällsynta orkidén skogsfru och de hotade arterna lappticka och rynkskinn.[13] I närheten av Vindeln ligger Vindelforsarnas naturreservat, som även är klassat som Natura 2000-område. Förutom de mäktiga forskarna finns även växter så som klot- och ögonpyrola, vänderot, harsyra och kanelros. I området finns också ett 30-tal fornlämningar.[14]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Vindelns församling.

Distrikt inom Vindelns kommun

Från 2016 indelas kommunen istället in i två distrikt[15]Vindeln och Åmsele.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen är koncentrerad till områdena kring Umeälven och Vindelälven.[11]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Vindelns kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Vindeln &&&&&&&&&&&02403.&&&&&02 403
2 Tvärålund &&&&&&&&&&&&0338.&&&&&0338
3 Hällnäs &&&&&&&&&&&&0230.&&&&&0230
4 Granö &&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0211

Centralorten är i fet stil.
Vindeln, liksom Tvärålund och Hällnäs, är belägen vid Vindelälven och Granö vid Umeälven.[11]

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2014 hade kommunen genomgående styrts av borgerliga partier – Centerpartiet och Folkpartiet. Efter valet 2014 bildade Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet en knapp majoritet med 16 mandat mot oppositionens 15. Politiskt drev de frågor om bostadsbyggande, ungdomar och personalfrågor.[16] Efter valet 2018 tog en regnbågskoalition bestående av Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet makten. Partierna enades om att politiskt driva frågor om bland annat personalens arbetssituation, fritidssektorn, privatisering av välfärdstjänster och att utveckla näringslivet.[17]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande S Göran Dahl
Förste vice ordförande C Marianne Hörnberg
Andre vice ordförande V Erik Landby

Mandatfördelning i Vindelns kommun 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDVKDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701310723
1310723
3588,0
305
19731310624
1310624
3590,9
296
19761310624
1310624
3590,2
287
19791139624
139624
3590,2
296
1982149525
149525
3590,0
287
19851138625
138625
3588,9
2510
19881418534
148534
3584,9
2411
1991139445
139445
3583,5
2510
199415118334
158334
3583,3
2114
19981356344
1356344
3578,46
2114
200221217234
2127234
3174,78
1813
20061128235
128235
3176,57
1813
20101137226
137226
3180,39
1813
201421416125
214625
3182,78
1615
20182123725
2123725
3182,19
1615
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fem tillhör Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna har två vardera medan Kristdemokraterna och Vänsterpartiet var sin ledamot.[18]

Presidium 2015–2018
Ordförande S Mathias Haglund
Förste vice ordförande C Christer Lundgren
Andre vice ordförande V Erik Landby

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Dan Oskarsson M Jeanette Knutstam
Miljö- och byggnadsnämnden S Nina Loughlin C Mats Jonsson
Barn- och utbildningsnämnden S Britt-Louise Eriksson C Lars Waltari

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Hällnäs 45,31  % 38,68  %
C Vindelns östra 24,75  % 20,92  %
M Tvärålund 23,83  % 17,55  %
SD Tvärålund 9,71  % 8,37  %
KD Tvärålund 9,58  % 7,18  %
V Hällnäs 6,76  % 5,64  %
MP Tvärålund 1,11  % 0,78  %
L Hällnäs 0,92  % 0,61  %
FI Tvärålund 0,37  % 0,17  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Vindelns naturtillgångar i form av skog har under lång tid utgjort basen för det lokala näringslivet. I början av 2020-talet var knappt var tionde förvärvsarbetande i kommunen sysselsatta inom jord- och skogsbruket. Men många av tillverkningsindustrierna var fortsatt relaterade till skogsnäringen genom exempelvis Cranab AB som tillverkar skogskranar, Rototilt Group AB som tillverkar tiltrotatorer och Indexator Rotator Systems AB som tillverkar rotatorer. I Avanäs finns också sågverket Martinsons. Kommunen är den största arbetsgivaren och bland andra offentliga arbetsgivare återfinns Vindelns folkhögskola samt LVM-hemmet Renforsen.[11]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Europaväg 12 följer Umeälven genom kommunen medan Länsväg 363 följer Vindelälven.[11] I höjd med Åmsele är Länsväg 363, samt två andra mindre vägar i närheten, också gamla vägbaser. I närheten ligger också Åmsele flygbas, utbyggd enligt Bas 90 1985 som inordnades under flygflottiljen F15 i Söderhamn. Flygbasen avvecklades efter kalla krigets slut.[24] Genom kommunen går också järnvägen Ånge–Boden.[11]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Vindelns kommun 1970–2020[25]
ÅrFolkmängd
1970
  
7 621
1975
  
7 153
1980
  
7 101
1985
  
6 636
1990
  
6 661
1995
  
6 451
2000
  
6 074
2005
  
5 752
2010
  
5 507
2015
  
5 371
2020
  
5 485
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 502, eller 9,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 371 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 221, eller 3,71 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 960 den 31 december 2002).[26]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Vindelns kommun 5 371 personer. Av dessa var 441 personer (8,21 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[27]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

De tidigaste historiska uppgifterna om det område som idag utgör Vindelns kommun förekommer i 1539 års skattelängd. Där upptas byarna Tegsnäset och Granö, som ligger vid Umeälven, Överrödå, Degerfors (nuvarande Vindeln) och Hjuken, som ligger vid Vindelälven, samt Tväråträsk (nuvarande Tvärålund) vid sjön Tväråträsket och Kussjö vid Kussjön, båda belägna mellan de stora älvarna. Omkring 1630 tillkom byn Petisträsk vid sjön Petisträsket som tillhör Sävaråns vattensystem. Först under 1700-talets första hälft kom kolonisationen igång på allvar. Så tillkom Åmsele och Ekträsk 1737, Ekorrträsk 1738, Mårdsele 1749 och därefter ytterligare ett 50-tal byar under 1700-talet.[28]

Hällnäs sanatorium.

"De vita slotten i skogen" kallades Hällnäs sanatorium för när det användes för stt behandla patienter som insjuknat i tuberkulos. Sanatoriet invigdes 1926 och den sista lungkliniken stängdes under 1970-talet. Byggnaden har därefter använts till andra ändamål.[29]

Degerfors gamla tingshus.

I kommunen finns två byggnadsminnen, Gamla tingshuset i Vindeln (Degerfors gamla tingshus) och Åströmska gården.[30]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld, karvskurestyckad av blått, vari en balkvis ställd lax av silver med röda fenor, och av silver, vari en balkvis ställd blå slaga.[31]

Vapnet föreslogs på 1950-talet av en rektor i kommunen. Laxen kommer från Umeå tingslags sigill och slagan syftar på jordbruk. Det fastställdes för dåvarande Degerfors landskommun av Kungl. Maj:t 1957 och registrerades för Vindelns kommun hos Patent- och registreringsverket 1974.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Lundkvist, Tyko; Nilsson Tore (1984). Vännäs kommuns historia. Härnösand: Angermannia. sid. 32. Libris 7758756. ISBN 91-86512-06-4 
  6. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”SFS 2018:2068 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2018/2000-2099/d_3478843-sfs-2018_2068-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023. 
  10. ^ Enligt kommunens webbplats
  11. ^ [a b c d e f] ”Vindeln - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vindeln. Läst 24 juni 2022. 
  12. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/sok.html. Läst 25 juni 2022. 
  13. ^ ”Vorrberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/vorrberget.html. Läst 25 juni 2022. 
  14. ^ ”Vindelforsarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/vindelforsarna.html. Läst 25 juni 2022. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ Forsgren, Tommy (6 november 2014). ”S och V ska styra Vindeln”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/s-v-ska-styra-vindeln. Läst 25 juni 2022. 
  17. ^ ”De ska styra i Vindeln”. www.folkbladet.nu. 20 november 2018. https://www.folkbladet.nu/2018-11-20/de-ska-styra-i-vindeln. Läst 25 juni 2022. 
  18. ^ Vindeln.se: Kommunstyrelsen Läst 28 februari 2016
  19. ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 26 september 2023.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.svt.se , läst: 26 september 2023.[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.vindeln.se , läst: 20 maj 2021.[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, www.vindeln.se , läst: 23 maj 2021.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, www.vk.se , läst: 26 september 2023.[källa från Wikidata]
  24. ^ ”En storflygplats i granskogen”. www.vk.se. 26 december 2019. https://www.vk.se/2019-12-26/nar-amsele-hade-en-storflygplats-for-kalla-kriget. Läst 24 juni 2022. 
  25. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=32b58817-6714-41b0-af53-ab9ecc5f3da2. Läst 1 december 2016. 
  26. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 1 december 2016. 
  27. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 1 december 2016. 
  28. ^ Egerbladh, Ossian (1972). Degerfors [Västerbotten]: 1700-talets kolonisation. Umeå: Bokförl. Björken. Libris 86358 
  29. ^ Wengberg, Frida (12 juli 2021). ”Sanatoriet i Hällnäs – hör historien om jättesjukhuset mitt i skogen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/sanatoriet-i-hallnas-hor-historien-om-jattesjukhuset-mitt-i-skogen. Läst 24 juni 2022. 
  30. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/inventering/visaRelationer.raa?inventeringId=21100000000982&page=relationer. Läst 24 juni 2022. 
  31. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 18 augusti 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]