Söderköpings kommun

Söderköpings kommun
Kommun
Söderköpings rådhus
SloganMedeltidsstaden vid Göta Kanal
Kommunens vapen.
Söderköpings kommunvapen
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
CentralortSöderköping
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd14 867 ()[2]
Areal1 325,89 kvadratkilometer ()[3]
- därav land673,48 kvadratkilometer[3]
- därav vatten652,41 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet22,07 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°28′49″N 16°19′21″Ö / 58.480277777778°N 16.3225°Ö / 58.480277777778; 16.3225
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsNorrköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0464[4]
Anställda1 325 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0582[6]
GeoNames2676214
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Söderköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Söderköping.

Landskapet varierar i olika delar av kommunen. I öster finns en omfattande skärgård, i norr finns en kraftig förkastning. Genomgående är kommunen småkullig. Turistnäringen har under lång tid varit viktig för det privata näringslivet, vilket kan härledas till det geografiska läget vid Göta kanal och Sankt Annas skärgård.

Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit positiv, i synnerhet fram till mitten av 1990-talet. Kommunen har en tradition av Alliansstyre.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Börrum, Drothem, Gårdeby, Mogata, Sankt Anna, Skällvik, Skönberga, Västra Husby och Östra Ryd. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Söderköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunerna" Aspveden (av de tidigare kommunerna Gårdeby , Västra Husby och Östra Ryd) och Stegeborg (av Börrum, Mogata, Sankt Anna och Skällvik) medan landskommunerna Drothem och Skönberga uppgick i Söderköpings stad.

Söderköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Söderköpings stad och Aspvedens landskommun. 1974 införlivades Stegeborgs kommun.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Norrköpings domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i landskapet Östergötlands östra del med kust mot Östersjön och Sankt Anna skärgård. Den gränsar i söder mot Valdemarsviks och Åtvidabergs kommuner, i väster mot Linköpings kommun och i norr mot Norrköpings kommun.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Landskapet varierar i olika delar av kommunen. I öster finns en omfattande skärgård, i norr finns en kraftig förkastning i öst–västlig riktning som genomkorsar urberget. Den småkulliga terrängen utgörs av höjder, vilka är beväxta med skog, som är ett tjugotal meter högre än sänkorna däremellan. I dalgångarna finns stora öppna områden med odlingsmark, de största återfinns kring Västra Husby och centralorten. Sankt Annas skärgård kan delas in i tre delar – innerskärgård, mellanskärgård och ytterskärgård. Den inre delen inkluderar skog och odlingsmark, mellandelen domineras av hällmarkstallskog och den yttre delen är örik med kalspolade hällar.[9]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 19 naturreservat i kommunen, varav ett flertal var klassade som Natura 2000-områden. Exempel på sådana är Herrborum, Sankt Anna och Vänsö.[10]

Ramshults tallskogar, som bildades 2019, sträcker sig över till Valdemarsviks kommun och inkluderar gammelskog och den hotade arten garnlav.[11] Delar av reservatet Uggelö är förbjudna att beträda under en stor del av året, men har stort naturvärde på grund av det rika djurlivet. Förutom djuren inkluderar reservatet exempelvis flera hundra år gammal skog.[12]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Söderköpings kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Söderköping S:t Anna församling och Östra Ryds församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i 10 distrikt[13]Börrum, Drothem, Gårdeby, Mogata, Sankt Anna, Skällvik, Skönberga, Söderköpings Sankt Laurentii, Västra Husby och Östra Ryd.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Nr Tätort Befolkning
2015
1 Söderköping &&&&&&&&&&&07418.&&&&&07 418
2 Västra Husby &&&&&&&&&&&&0488.&&&&&0488
3 Östra Ryd &&&&&&&&&&&&0477.&&&&&0477
4 Snöveltorp &&&&&&&&&&&&0423.&&&&&0423
5 Mogata &&&&&&&&&&&&0296.&&&&&0296
6 Luddingsbo &&&&&&&&&&&&0215.&&&&&0215

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Söderköpings kommun har en tradition av Alliansstyre. Under mandatperioden 2014 till 2018 förlorade dock Alliansen majoriteten och kommunen styrdes istället av en regnbågskoalition mellan Miljöpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna. Mandatperioden 2018 till 2022 fick dock Alliansen återigen majoritet och styr kommunen.[14] Läget inom lokalpolitiken beskrevs efter valet 2022 som "besvärligt". Alliansen förlorade den egna majoriteten i valet samtidigt som det nya vågmästarpartiet Söderköpingsinitiativet inte ville sitta i en styrande koalition. I oktober presenterades dock en blocköverskridande styrande koalition bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna.[15]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Söderköpings kommun 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDLPoCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701711416
171146
3990,3
34
19731717317
171737
4592,1
41
19761716318
171638
4591,9
3510
197911615319
161539
4590,7
3411
19821171122111
1712211
4591,4
3015
1985116113419
161349
4589,7
3015
1988116313417
1631347
4585,6
2718
199111322113310
1322113310
4586,7
3213
19942173102110
217310210
4586,3
2718
1998315272412
315272412
4581,58
3015
2002316273311
316273311
4580,75
2718
2006213272310
213272310
3982,56
2118
20102113163211
211363211
3983,97
2514
2014213335229
213335229
3986,87
2514
2018381517338
3857338
3988,08
2217
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I början av 2020-talet var kommunen den största enskilda arbetsgivaren. Turistnäringen har under lång tid varit viktig för det privata näringslivet, vilket kan härledas till det geografiska läget vid Göta kanal och Sankt Annas skärgård. Men också till exempelvis Söderköpings brunn som numer bedriver konferens- och hotellverksamhet. Inom tillverkningsindustrin finns många småföretag inom branscherna som exempelvis elektronik samt värme och ventilation. Modine Söderköping AB, som tillverkar värmeväxlare, var den största verkstadsindustrin.[9]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Mellersta delen av kommunen genomkorsas av Europaväg 22, vilken löper från söder till norr. Från öst till väst går Länsväg 210. Genom norra delen av kommunen går Göta kanal,[9] med slussar i Söderköping och Tegelbruket.[16]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns åtta kommunala grundskolor och två fristående.[17] Förutom den kommunala gymnasieskolan Nyströmska skolan har kommunen även "samverkansavtal med samtliga kommuner i Östergötland, Tranås och Landstinget kring gymnasieutbildning".[18]

År 2021 var andelen personer i åldersgruppen 25-64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning 21,5 procent, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 29,6 procent.[19]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 14 867 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 161:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Söderköpings kommun 1970–2020[20]
ÅrFolkmängd
1970
  
9 639
1975
  
10 338
1980
  
11 467
1985
  
12 339
1990
  
13 351
1995
  
13 911
2000
  
13 936
2005
  
14 025
2010
  
14 024
2015
  
14 240
2020
  
14 616

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern har enstaka fornfynd hittats i kommunen, så som stenyxor och flintavslag men inga bosättningsplatser. Ett exempel är en stenyxa, formad som ett djurhuvud, som återfanns i Östra Ryd och numer visas på Historiska museet. Andra föremål som visas på museet, men hittades i kommunen, är en guldhalsring som är daterad till järnåldern och en runsten som även den är daterad till järnåldern.[21]

I kommunen finns ett stort antal gravrösen samt ett antal bosättningar och hällristningar, vilka tillkom under bronsåldern. Från järnåldern finns än fler gravfält och gravar i kommunen. Dessutom har omkring 16 fornborgar i kommunen dateras till järnåldern.[21]

Kommunsymboler[redigera | redigera wikitext]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält tre balkar av silver, åtföljda av åtta sexuddiga stjärnor av guld ordnade 1.3.3.1.

Motivet kommer från ett sigill från 1430-talet. Vapnet fastställdes för Söderköpings stad av Kungl. Maj:t år 1946. Efter kommunbildningen valdes den namngivande enhetens vapen även för den nya kommunen, och det registrerades hos PRV 1975. Stegeborgs kommun hade ett eget vapen, utarbetat 1956.

Kommunfågel[redigera | redigera wikitext]

År 2014 valde Östergötlands ornitologiska förening (Ögof) ut en fågel per kommun i länet. Där Söderköpings kommun direkt nappade.[22] Svärta blev Söderköpings kommunfågel.[23]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c] ”Söderköping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%B6derk%C3%B6ping-(kommun-ingress). Läst 4 juli 2022. 
  10. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/sok.html. Läst 5 juli 2022. 
  11. ^ ”Ramshults tallskogar naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/ramshults-tallskogar-naturreservat.html. Läst 5 juli 2022. 
  12. ^ ”Uggelö naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/uggelo-naturreservat.html. Läst 5 juli 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Nu tar allianspartierna över Söderköping”. SVT Nyheter. 10 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/nu-tar-allianspartierna-over-soderkoping. Läst 7 juli 2022. 
  15. ^ Bruno Tersmeden, Carl (11 oktober 2022). ”M+S+KD satsar på nytt styre i Söderköping”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/m-s-kd-satsar-pa-nytt-styre-i-soderkoping. Läst 7 januari 2023. 
  16. ^ ”Söderköpings sluss till Tegelbrukets sluss”. Göta kanal - 19 mil, hundratals upplevelser. Arkiverad från originalet den 20 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220520100935/https://www.gotakanal.se/sv/ab-gota-kanalbolag/vinterarbeten/soderkopings-sluss-till-tegelbrukets-sluss/. Läst 4 juli 2022. 
  17. ^ ”Kommunala förskoleklasser, grundskolor och fritidshem”. www.soderkoping.se. Arkiverad från originalet den 5 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220705132321/https://soderkoping.se/barnomsorg-skola/forskoleklass-grundskola/kommunala-skolor/. Läst 4 juli 2022. 
  18. ^ ”Nyströmska gymnasium”. www.soderkoping.se. Arkiverad från originalet den 5 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220705222343/https://www.soderkoping.se/barnomsorg-skola/gymnasieskola-nystromska/. Läst 4 juli 2022. 
  19. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 4 juli 2022. 
  20. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  21. ^ [a b] ”Forntid”. www.soderkoping.se. https://www.soderkoping.se/kultur-fritid/soderkopings-historia/fran-forntid-till-nutid/forntid/. Läst 6 juli 2022. 
  22. ^ PETTERSSON, BIRGITTA (27 oktober 2014). ”Tretton kommunfåglar i länet för bättre miljö – Corren”. corren.se. Arkiverad från originalet den 9 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220709211025/https://corren.se/nyheter/tretton-kommunfaglar-i-lanet-for-battre-miljo-7461557.aspx. Läst 9 juli 2022. 
  23. ^ ”Kommunfåglar”. Östergötlands ornitologiska förening. https://ogof.se/ostergotlands-kommunfaglar/. Läst 11 juli 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]