Strömstads kommun

Strömstads kommun
Kommun
Strömstads stadshus
Kommunens vapen.
Strömstads kommunvapen
LandSverige
LandskapBohuslän
LänVästra Götalands län (–)
Göteborgs och Bohus län (–)
CentralortStrömstad
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd13 476 ()[1]
Areal952,07 kvadratkilometer ()[2]
- därav land467,44 kvadratkilometer[2]
- därav vatten484,63 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet28,83 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°56′00″N 11°10′00″Ö / 58.933333333333°N 11.166666666667°Ö / 58.933333333333; 11.166666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUddevalla domkrets (–)
Strömstads domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1405[3]
Anställda1 425 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1486
GeoNames2671222
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Strömstads kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Strömstad.

Naturen i kommunen består av fjordar och skärgård. I kommunen finns också Västkustens djupaste havsområde, Kosterfjorden. Tidigare var den traditionella fiskenäringen av betydelse, den har dock minskat sedan 1990-talet. Fiskenäringen har ersatts av handel och turism som i början av 2020-talet dominerar det lokala näringslivet.

Efter ett mindre befolkningstapp i början av 1970-talet har kommunens befolkning stadigt ökat. Efter valen på 2010- och 2020-talen har kommunen styrts av olika blocköverskridande koalitioner.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Hogdal, Lommeland, Näsinge, Skee och Tjärnö, alla i Vette härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Strömstads stad som 1863 bildade en stadskommun.

Björneröd och Krokens municipalsamhälle inrättades 8 augusti 1908 och upplöstes vid utgången av 1958.

Vid kommunreformen 1952 bildades Vette landskommun av landskommunerna Hogdal, Lommeland, Näsinge och Skee.

1967 uppgick Vette och Tjärnö landskommuner i Strömstads stad. Strömstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Strömstads stad.[5]

1997 upphörde Göteborgs och Bohus län och kommunen ingår sedan 1 januari 1998 i Västra Götalands län.

Kommunen ingick från bildandet till 2004 i Strömstads domsaga och kommunen ingår sedan 2004 i Uddevalla domsaga.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Bohuslän med Skagerrak i väster. I söder gränsar Strömstads kommun till Tanums kommun, också i före detta Göteborgs och Bohus län. I nordväst har kommunen en maritim gräns till Hvalers kommun, i väst till Færders kommun, och i norr och öster gränsar kommunen till Haldens kommun, i Østfold fylke i Norge.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Naturen i kommunen består av fjordar och skärgård. Västkustens djupaste havsområde, Kosterfjorden, avgränsar Kosteröarna och den kala ytterskärgården. Sprickdalar bryter genom landskapet och de syns vid kusten som smala sund och vikar med branta sidor upp mot bergsplatåerna. Dalbottnarna bildar inåt land bördiga lerslätter, vilka avbryts av sprickdalssjöar så som Strömsvattnet, Färingen och Lången. Hällmarksbarrskog dominerar bergsplatåerna, på öarna Öddö, Tjärnö och Råssö i innerskärgården utgör dessa huvudsakligen glesa bestånd av vindformad tall. Smala zoner av lövträd finns nedanför bergbranterna och där berget täcks av tunn morän eller svallsand.[7] Vid Ledsund finns Sveriges västligaste fastlandspunkt.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Strömstads kommun Hela riket






  Bebyggelse (6,1 %)
  Skog (64,5 %)
  Öppen myrmark (1,1 %)
  Jordbruksmark (11,4 %)
  Övrig mark (17,0 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2023 fanns en nationalpark och 15 naturreservat i Strömstads kommun.[9] Kosterhavets nationalpark är Sveriges första marina nationalpark. Den invigdes 2009. I firekt anslutning till nationalparken ligger naturreservaten Kosteröarna, Saltö, Västra Råssö, Norra Långön (Nord Långö), Öddö och Väderöarna.[10]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Idefjordens församling, Skee-Tjärnö församling och Strömstads församling.

Distrikt inom Strömstads kommun

Från 2016 indelas kommunen itäkket i sex distrikt:[11] Hogdal, Lommeland, Näsinge, Skee, Strömstad och Tjärnö.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Strömstads kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Strömstad &&&&&&&&&&&07176.&&&&&07 176
2 Skee &&&&&&&&&&&&0736.&&&&&0736
3 Kebal &&&&&&&&&&&&0340.&&&&&0340
4 Stare &&&&&&&&&&&&0205.&&&&&0205

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Strömstadspartiet. Tillsammans samlade koalitionen 22 av 39 mandat i kommunfullmäktige. Valet 2014 ledde till maktskifte när Centerpartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna tog överKristdemokraterna stannade vid makten efter valet 2018, men i en ny koalition. Deras nya samarbetspartners var Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ.

Efter valet 2022 stannade Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet kvar vid makten. Feministiskt initiativ byttes dock ut mot Moderaterna.[12]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2019–2022
Ordförande S Ronnie Brorsson
Förste vice ordförande S Mats Granberg
Andre vice ordförande M Simone Fischer Cederbratt

Mandatfördelning i Strömstads kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPFIStPSDNYDÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970189813
18983
3987,1
327
19731712514
171254
3987,1
318
197617111514
171154
3987,6
327
197916210515
1621055
3986,1
2910
19821161110415
161045
3986,3
309
19851153965
153965
3983,3
2712
198811549514
154954
3979,3
2712
19911122111417
1221147
3978,9
2613
1994214211235
21421235
3979,4
2217
1998312210327
312210327
3970,07
2415
2002311212515
31121255
3966,15
2415
200628118316
2811836
3969,90
2811
20102103516417
21035647
3972,54
2514
2014210439614
21043964
3973,73
2415
20182112164436
211264436
3976,74
2514
20222112273336
2112273336
3974,21
2316
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Kommunstyrelsen C Peter Dafteryd L Margareta Fredriksson
Omsorgsnämnden C Anna-Lena Carlsson MP Britt-Marie Winberg
Barn- och utbildningsnämnden FP Kerstin Karlsson C Hans-Inge Sältenberg
Miljö- och byggnämnden MP Bengt Bivrin C Morgan Gutke
Tekniska nämnden C Åsa Torstensson FP Ingemar Nordström
Valnämnden Tomas Nyman Marita Lindhav

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Tidigare var den traditionella fiskenäringen av betydelse, den har dock minskat sedan 1990-talet. Fiskenäringen har ersatts av handel och turism som i början av 2020-talet dominerar det lokala näringslivet. Bland företag inom handel kan nämnas Gottebiten Strömstad AB, Eurocash Food AB och Grensemat AB.[7] Därtill kan nämnas att kommunen har ett av Skandinaviens största köpcentrum, Nordby Shoppingcenter.[13]

Små och medelstora företag dominerade i början av 2020-talet tillverkningsindustrin . Den största arbetsgivaren var dock kommunen.[7]

Turism[redigera | redigera wikitext]

År 1934 stod värdshuset Golden Inn i Hilmas Alaska klart. Det blev då ett av Strömstads mest populära besöksmål och tusentals personer besökte platsen varje dag under sommaren. Anläggningen förföll från mitten av 1960-talet men röstades upp på 1990-talet och har därefter återtagit sin plats som turistmål.[14]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av motorvägen E6. Strömstad förbinds med E6 av länsväg 176 medan länsväg 164 genomkorsar de sydöstra delarna av kommunen.

Järnvägen Bohusbanan sträcker sig från Göteborg i söder fram till Strömstads station. Den trafikeras av regionaltågen Västtågen från Göteborg C och Uddevalla C med stopp även i Överby och Skee. Strömstad har en färjeförbindelse med Sandefjord i Vestfold fylke i Norge.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 13 476 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 171:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Strömstads kommun 1970–2020[15]
ÅrFolkmängd
1970
  
9 558
1975
  
9 485
1980
  
9 580
1985
  
10 001
1990
  
10 846
1995
  
10 876
2000
  
11 102
2005
  
11 507
2010
  
11 808
2015
  
12 854
2020
  
13 244

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 516, eller 27,70 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 694 den 31 december 2014).[16]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Strömstads kommun 12 694 personer. Av dessa var 3 024 personer (23,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[17]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Skeppssättning, Blomsholm

Bland kommunens kulturarv hittas fornlämningsmiljön Blomsholm. Där finns ett flertal gravfält som inkluderar Bohusläns största gravhög, största skeppssättning och största domarring.[18] I närheten ligger Skee kyrka med anor från 1100-talet.[19]

Även Massleberg är ett område rikt på kulturhistoria. Där finns ett väl hävdat jordbrukslandskap med stort tidsdjup. I området finns gravar, gårdar och hällristningar.[20]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält ett flöjtskepp av guld flytande på en av en vågskura bildad och med ett uppskjutande, svart treberg belagd stam av silver.

Vapnet fastställdes 1940 för Strömstads stad och övertogs av kommunen vid dess bildande 1971.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Den lokala fotbollsföreningen heter IFK Strömstad och grundades 1907. Strömstad höll tillsammans med Tanums kommun VM i orientering 2016.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Strömstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c] ”Strömstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/str%C3%B6mstad-(kommun-ingress). Läst 10 april 2023. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/sok.html. Läst 12 april 2023. 
  10. ^ ”Kosterhavets nationalpark”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/nationalparker/kosterhavets-nationalpark.html. Läst 12 april 2023. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ Bergström, Erik (7 oktober 2022). ”Klart med nytt styre i Strömstad – "Kom överens ganska enkelt"”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/klart-med-nytt-politiskt-styre-i-stromstad. Läst 10 april 2023. 
  13. ^ ”Nordby Shoppingcenter - Orvelin Fastigheter”. www.orvelinfastigheter.se. https://www.orvelinfastigheter.se/fastigheter/nordby-svinesund/item/35-nordby. Läst 10 april 2023. 
  14. ^ ”Alaska i Strömstad”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/stromstad/produkter/alaska/. Läst 11 april 2023. 
  15. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  16. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
  17. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  18. ^ Miljö 1 Blomsholm. Strömstads kommun. sid. 1. https://www.stromstad.se/download/18.23e4907e16d676f00793e68/1569485123073/Milj%C3%B6+1+Blomsholm.pdf. Läst 11 april 2023. 
  19. ^ ”Skee kyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/stromstad/skee-kyrka. Läst 11 april 2023. 
  20. ^ Miljö 2 Massleberg - Jörlov. Strömstads kommun. sid. 1. https://www.stromstad.se/download/18.23e4907e16d676f00793e69/1569485123131/Milj%C3%B6+2+Massleberg.pdf. Läst 11 april 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]