Willis–Ekboms sjukdom
| Willis–Ekboms sjukdom | |
 Sömnmönster hos en person med Willis–Ekboms sjukdom (rött) jämfört med en frisk person (blått). | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | G25.8 |
| ICD-9 | 333.94 |
| OMIM | 102300 608831 |
| DiseasesDB | 29476 |
| Medlineplus | 000807 |
| eMedicine | neuro/509 |
| MeSH | svensk engelsk |
Willis–Ekboms sjukdom (WED) eller restless legs syndrome (RLS; rastlösa ben),[1] är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar 5–10 % av den västerländska befolkningen.[2]
Historik[redigera | redigera wikitext]
Den förste som utförligt beskrev detta tillstånd var den engelska hovläkaren sir Thomas Willis som redan 1672 beskrev sjukdomen.[3][4] Han avslutade sin avhandling med uttalandet att patienterna levde under tortyrliknande förhållanden. Det skulle dröja över 300 år innan den svenske neurologen Karl-Axel Ekbom genom sin doktorsavhandling (1945) införde begreppet "restless legs" och konstaterade att dopaminhormonet var inblandat i sjukdomen.[5]
Symtom[redigera | redigera wikitext]
De drabbade upplever ett starkt obehag i kroppen och den drabbade kroppsdelen, framför allt i underbenet, som endast kan lindras genom att man rör på benen.[5]
Känslan beskrivs som stickande, brännande, krypande, sugande, sprängande och/eller smärtsamma spänningar djupt inne i benet.[5] Symtomen förvärras kvälls- och nattetid, vilket kan leda till sömnbevär.[6] Symtomen kan även förekomma dagtid, speciellt vid långvarigt sittande. Symtomen kan även drabba armarna och andra kroppsdelar.[7] I flera fall är symtomen ensidiga men skiftar ofta från ena till andra sidan, många har symtomen bilateralt. Tillståndet förväxlas ibland med polyneuropati, benkramp, växtvärk och sovande/domnade ben.
Förekomst och orsak[redigera | redigera wikitext]
Sjukdomen beräknas drabba 5–10 % av befolkningen med varierande grad av allvarlighet.[2] Orsaken är ännu okänd, men i omkring hälften av fallen kan man se olika brister hos patienten, till exempel brist på ferritin, B12 eller folsyra.[2][8] Hos de övriga drabbade som har den primära formen kan det vara något fel i receptorerna som bearbetar dopamin i hjärnan. Det forskas även på syresättning, ärftlighet och övriga hormoner.[9]
Nikotin, alkohol och koffein samt oregelbunden sömn kan förvärra symtomen.[1]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Willis-Ekboms sjukdom - restless legs”. 3 maj 2019. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/ben-och-fotter/willis-ekboms-sjukdom---restless-legs/. Läst 5 september 2021.
- ^ [a b c] ”Internetmedicin”. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1512. Läst 5 februari 2015.
- ^ Coccagna, Giorgio; Vetrugno, Roberto; Lombardi, Carolina; Provini, Federica (2004-05). ”Restless legs syndrome: an historical note”. Sleep Medicine 5 (3): sid. 279–283. doi:. ISSN 1389-9457. PMID 15165536. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15165536. Läst 5 september 2021.
- ^ ”Thomas Willis”. Whonamedit. http://www.whonamedit.com/doctor.cfm/336.html. Läst 5 september 2021.
- ^ [a b c] Ekbom, K., Leissner L., Olson, J.-E., Widner H.: "Restless legs – vanligt sjukdomstillstånd som ofta missas", Läkartidningen, 2006;4:207-211
- ^ ”PLMD Sleepfoundation”. http://sleepfoundation.org/sleep-disorders-problems/sleep-related-movement-disorders/periodic-limb-movement-disorder. Läst 5 februari 2015.
- ^ ”US National Library of Medicin”. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3579060/. Läst 5 februari 2015.
- ^ ”Behandling av restless legs”. Region Stockholm. 11 november 2020. https://janusinfo.se/behandling/expertgruppsutlatanden/nervsystemetssjukdomar/nervsystemetssjukdomar/behandlingavrestlesslegs.5.3daa1b3d160c00a26d237a9.html. Läst 5 september 2021.
- ^ ”Neurologi i Sverige 2012”. http://www.neurologiisverige.se/wp-content/uploads/2012/12/nis.occident.se_rsl.pdf. Läst 5 februari 2015.