Norrtälje kommun

Norrtälje kommun
Kommun
Rådhuset i Norrtälje
SloganEn bra bit av Roslagen / Roslagen – möjligheter, tillväxt, framtidstro
Kommunens vapen.
Norrtälje kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortNorrtälje
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd65 770 ()[2]
Areal6 030,42 kvadratkilometer ()[3]
- därav land2 015,09 kvadratkilometer[3]
- därav vatten4 015,33 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet32,64 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°46′00″N 18°42′00″Ö / 59.766666666667°N 18.7°Ö / 59.766666666667; 18.7
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsNorrtälje domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0217[4]
Anställda2 325 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0188[6]
GeoNames2688248
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Norrtälje kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Norrtälje.

Området som utgör kommunen har en uppsprucken berggrund. Barrskog och barrblandskog dominerar i västra Norrtälje men mot kusten övergår skogen i lövskog. Innerskärgården är lummig medan andra delar av skärgården uppvisar karga skär. I början av 2020-talet fanns de flesta av kommunens arbetstillfällen inom den offentliga sektorn, med arbetsgivare som kommunen och Norrtälje kriminalvårdsanstalt.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Med undantag för mandatperioden 2014–2018 har kommunen haft borgerligt styre sedan 2010.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Björkö-Arholma, Blidö, Edebo, Edsbro, Estuna, Fasterna, Frötuna, Gottröra, Husby-Lyhundra, Häverö, Lohärad, Länna, Malsta, Närtuna, Riala, Rimbo, Roslags-Bro, Rådmansö, , Singö, Skederid, Söderby-Karl, Ununge, Väddö och Vätö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Norrtälje stad som 1863 bildade en stadskommun.

Rimbo municipalsamhälle inrättades 31 december 1914 och upplöstes vid årsskiftet 1957/1958.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Frötuna (av de tidigare kommunerna Frötuna och Rådmansö), Häverö (av Edebo, Häverö, Singö och Ununge), Knutby (av Bladåker, Edsbro, Faringe och Knutby), Lyhundra (av Estuna, Lohärad, Malsta, Roslags-Bro, Söderby-Karl och Vätö), Roslags-Länna (av Länna, Riala och Roslags-Kulla), Sjuhundra (av Fasterna, Husby-Lyhundra, Rimbo, och Skederid), Skepptuna (av Gottröra landskommun, Husby-Långhundra, Lunda, Närtuna, Skepptuna och Vidbo) samt Väddö (av Björkö-Arholma och Väddö). Blidö landskommun samt Norrtälje stad förblev opåverkade.

Rimbo landskommun återbildades 1967 av Sjuhundra landskommun samt delar ur Skepptuna landskommun (Gottröra och Närtuna församlingar). Samtidigt överfördes Roslags-Kulla församling från Roslags-Länna landskommun till Österåkers landskommun.

Norrtälje kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Norrtälje stad och landskommunerna Blidö, Frötuna, Häverö, Lyhundra, Rimbo, Roslags-Länna, Väddö samt en del ur Knutby landskommun (Edsbro församling).[7]

Sedan 1 januari 2005 inkluderas kommunen formellt i Stor-Stockholm.

Kommunen ingår sedan bildandet i Norrtälje tingsrätts domsaga.[8]

Kommunen ingår sedan 2012 i Förvaltningsområdet för finska.[9]

Från och med 2016 bedrivs all omsorg för äldre och dem med funktionshinder i Norrtälje av Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, där Norrtälje kommun är medlem tillsammans med Region Stockholm.[10]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Norrtälje är den till ytan största kommunen i Stockholms län och är belägen i de östra delarna av landskapet Uppland. Kommunen har Ålands hav i öster, där Norrtäljeån utmynnar från väster. I söder gränsar Norrtälje kommun till Österåkers kommun och Vallentuna kommun och i sydväst till Sigtuna kommun, alla i Stockholms län. I väster gränsar kommunen till Knivsta kommun, Uppsala kommun och Östhammars kommun i Uppsala län. På ön Märket i Ålands hav har kommunen landgräns till Hammarlands kommun i Landskapet Åland i Finland.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Området som utgör kommunen har en uppsprucken berggrund bestående av gnejser, graniter och leptiter. Denna täcks delvis av morän, som framför allt i de nordöstra delarna är ler- och kalkhaltig. Detta har medfört en artrik flora och goda odlingsmarker. Sprickdalarna är smala och huvudsakligen täckta av lerjordar vilka genomdras av åar och sjöar eller täcks av vikar och fjärdar. Barrskog och barrblandskog dominerar i västra Norrtälje men mot kusten övergår skogen i lövskog. Innerskärgården är lummig innerskärgård med andra delar av skärgården uppvisar karga skär så som vid Norrpada och Svenska Högarna i ytterskärgården.[11]

Norrtälje kommun och Värmdö kommun har flest antal öar av alla kommuner i Sverige, med cirka 11 000 (varav 10 500 är havsöar) stycken vardera.[12] År 2018 bodde cirka 1 300 av kommunens invånare på 25 av kommunens skärgårdöar, varav 15 av öarna hade en befolkningen på under 10 personer.[a][13] De öar i kommunen med störst befolkning är Väddö med 3 000 invånare, Vätö med cirka 1 250 invånare och Blidö med cirka 600 invånare.

Bland större sjöar hittas Erken.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[14]

Norrtälje kommun Hela riket






  Bebyggelse (8,3 %)
  Skog (63,6 %)
  Öppen myrmark (1,7 %)
  Jordbruksmark (13,7 %)
  Övrig mark (12,7 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns en nationalpark, Ängsö nationalpark. Området skyddades 1909 och består av skärgård, ängs- och hagmarker samt blandskog.[15]

År 2022 fanns 117 naturreservat i Norrtälje kommun, varav åtta var kommunala.[16] I ytterskärgården finns Norrpada naturreservat som bildades 1975. Länsstyrelsen i Stockholms län skriver att "Karaktäristiskt för öarna är de vackert glacialslipade hällarna med tydliga isräfflor".[17] Lohärads prästgård bildades 2022 och omfattar 15 hektar ängs- och betesmark, ekhage och lövskog. I området finns arter så som större brunfladdermus, kattuggla, gröngöling, göktyta, gransångare och kärrsångare.[18]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 18 församlingar.

Distrikt inom Norrtälje kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 26 distrikt:[19]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

År 2021 bodde 66,4 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[20] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 27 tätorter i Norrtälje kommun:[21]

Tätort Befolkning
Norrtälje 22 018
Rimbo 5 223
Hallstavik 4 741
Älmsta 1 532
Hästängen 743
Bergshamra 658
Edsbro 591
Gräddö 579
Svanberga 563
Spillersboda 493
Södersvik 438
Rånäs 423
Grisslehamn 410
Sättra 376
Riala 361
Herräng 350
Björknäs 343
Söderby-Karl 302
Blidö 280
Nysättra 269
Finsta 248
Tranvik 235
Skebobruk 231
Oxhalsö 224
Malsta 219
Hysingsvik 213
Husby-Sjuhundra 211

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 34 av 61 mandat i kommunfullmäktige.

Efter valet 2014 bildades en mittenkoalition bestående Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Ledorden för koalitionen var "en öppen och sammanhållen kommun med framtidstro, näringsliv, skolan, välfärden och klimatsmarthet".[22] Efter att Centerpartiet återgått till Allianssamarbetet kunde de borgerliga partierna bilda en minoritetskoalition under mandatperioden 2018–2022.[23] Efter valet 2022 bildades en styrande koalition, som Liberalernas gruppledare menade kan jämföras med situationen på riksnivå. Det innebär ett samarbete mellan Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna men att Sverigedemokraterna lämnas utan första ordförandeposter i nämnderna.[24]

Kommunalråd och oppositionsråd[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns det sex stycken kommunalråd och två oppositionsråd.[25]

Kommunalråd 2022–2026
M Ann-Charlotte Lindblad Söderman[26]
M Roland Brodin[26]
SD Andrea Kronvall[27][26]
SD Jacob Heitmann[26]
L Robert Beronius[27][26]
KD Thomas Imeryd[27]
Oppositionsråd
S Ulrika Falk[27][28]
C Per Lodenius[27][28]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige består av 61 ledamöter samt 33 ersättare.

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande L Åsa Wennerfors
1:e vice ordförande S Lenneke Sundblom
2:e vice ordförande SD Sören Karlsson

Mandatfördelning i Norrtälje kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDROPKSCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197022421586
241586
5786,3
51
1973223216518
231658
5789,7
4611
19762251758
251758
5789,6
3720
19792241145110
2414510
5787,8
3423
1982225114312
2514312
5788,8
3522
1985225111612
2511612
5787,4
3621
1988225311169
2531169
5783,7
3423
1991220121135211
2013511
5784,3
3522
1994327313312
327313312
6183,8
3328
19984223123413
4223123413
6177,76
3328
20023243107311
3243107311
6176,95
3328
2006321385318
321385318
6178,63
3328
20102185275220
1857520
6180,92
3328
201432046263116
320466316
6183,27
3130
2018316310265214
3163106514
6184,51
3526
202231821244216
318124416
6181,86
3526
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen består av 16 ledamöter samt 16 ersättare.

Socialdemokraterna och Moderaterna har fyra ledamöter vardera, Sverigedemokraterna har tre och Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har en vardera.[29]

Presidium 2022–2026
Ordförande M Ann-Charlotte Lindblad Söderman
1:e vice ordförande M Roland Brodin
2:e vice ordförande S Ulrika Falk

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn och parti Period
C Lennart Ländin 1971-1977
C Kurt Lodenius 1977-1988
S Sten Westerlund 1988-1990
S Håkan Jonsson 1990-1991
C Kurt Lodenius 1991-1994
S Håkan Jonsson 1994-1998
M Christer Candal 1998-2005
M Kjell Jansson 2005-2014
S Ulrika Falk 2014-2018
M Bino Drummond 2018-2023
M Ann-Charlotte Lindblad Söderman 2023-Idag

Källa:[30]

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har sex nämnder: Barn- och skolnämnden, bygg- och miljönämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden samt val- och demokratinämnden. Alla nämnder består av 12 ledamöter förutom val- och demokratinämnden som består av åtta.

Nämnd Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande
Barn- och skolnämnden L Robert Beronius SD Jacob Heitmann S Margareta Lundgren
Bygg- och miljönämnden M Jörgen Jansson SD Karl-Göran Edberg S Marcus Granström
Kultur- och fritidsnämnden L Nicklas Salmin SD Dennis Ekström S Johannes Salo
Socialnämnden M Ann Lewerentz SD Andrea Kronvall S Anette Ländin
Utbildningsnämnden KD Thomas Imeryd M Ann-Charlotte Lindblad Söderman S Robin Andersson
Val- och demokratinämnden M Nils Matsson SD Hamed Abbasi S Conny Andersson

Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje styrs av en direktion med förtroendevalda från både regionen och kommunen. Direktionen består av totalt 16 ledamöter, åtta från respektive medlem. Ordföranden väljs av regionen medan vice ordförandena väljs av kommunen.

Kommunalförbundet Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande
Kommunalförbundet sjukvård

och omsorg i Norrtälje

S Hanna Stymne Bratt L Hans Andersson C Per Lodenius

Valresultat i kommunalvalet 2022[redigera | redigera wikitext]

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal % +/− Antal +/−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 11 914 27,76 +2,60 18 +2
  Moderaterna 10 780 25,11 +2,21 16 +2
  Sverigedemokraterna 8238 19,19 +3,74 12 +2
  Centerpartiet 2972 6,92 -3,59 4 -2
  Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 2682 6,25 -2,53 4 -1
  Vänsterpartiet 2211 5,15 -0,26 3 +/-0
  Kristdemokraterna 1565 3,65 +0,44 2 +/-0
  Miljöpartiet de gröna 1361 3,17 -0,90 2 -1
Roslagens oberoende parti 686 1,60 -1,54 0 -2
Övriga partier 515 1,20 -0,16 0 +/-0
Totalt 42 924 100,00 +/-0 61 +/-0

Källa: [31]

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2022[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
SHallsta Centrum42,84 %27,76 %
MNorrtälje Hamn42,54 %25,11 %
SDGottröra - Närtuna32,10 %19,19 %
CSöderby Karl12,96 %6,92 %
LNorrtälje - Kvisthamra10,41 %6,25 %
VNorrtälje - Flygfältet8,90 %5,15 %
KDRimbo Ombygd7,01 %3,65 %
MPNorrtälje - Kvisthamra6,02 %3,17 %
ROPRimbo Östra3,89 %1,60 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I början av 2020-talet fanns de flesta av kommunens arbetstillfällen inom den offentliga sektorn, med arbetsgivare som kommunen och Norrtälje kriminalvårdsanstalt. Näst efter den offentliga sektorn följde tillverkningsindustrin samt varuhandeln och restaurang- och hotellnäringen. Den största tillverkningsindustrin var pappersbruket Holmen Paper AB i Hallstavik. Andra större företag var Textilia Tvätt & Textilservice AB och Contiga AB som sysslade med stål- och betongkonstruktioner.[11]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

I öst-västlig riktning genomkorsas kommunen av E18, från Norrtälje och norrut sträcker sig riksväg 76, västerut riksväg 77 och söderut länsväg 276. Vid Rimbo korsas riksväg 77 av länsväg 280 i nord-sydlig riktning. Den senare förbinds med riksväg 76 av länsväg 282. Från riksväg 76 avtar länsväg 283 av åt nordöst mot Grisslehamn. Från länsväg 276 avtar länsväg 278 åt öster mot Furusund. Från Kapellskär går färjetrafik med DFDS Seaways till Paldiski i Estland, Nådendal i Finland och MariehamnÅland.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 65 770 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 37:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Norrtälje kommun 1970–2020[32]
ÅrFolkmängd
1970
  
38 238
1975
  
39 193
1980
  
40 842
1985
  
42 204
1990
  
46 165
1995
  
50 295
2000
  
52 611
2005
  
54 596
2010
  
56 080
2015
  
58 669
2020
  
63 673

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 9 845, eller 15,94 % av befolkningen (hela befolkningen: 61 769 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 606, eller 10,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 53 702 den 31 december 2002).[33]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Norrtälje kommun.[34]

Nr Födelseland Antal Andel (%) Andel
i hela riket
1 Sverige Sverige 56 609 86,31 79,61
2 Finland Finland 1 746 2,66 1,26
3 Polen Polen 457 0,70 0,94
4 Syrien Syrien 430 0,66 1,88
5 Thailand Thailand 348 0,53 0,43
6 Afghanistan Afghanistan 322 0,49 0,62
7 Irak Irak 318 0,48 1,40
8 Tyskland Tyskland 267 0,41 0,53
9 Chile Chile 238 0,36 0,26
10 Eritrea Eritrea 218 0,33 0,47

Åldersfördelning[redigera | redigera wikitext]

Åldersfördelningen i Norrtälje kommun enligt data från Statistiska centralbyrån per 31 december 2021: [35]

Ålder 2021 Antal Andel Män Kvinnor
0–14 år 9 878 15,25% 5 072 4 806
15–24 år 5 982 9,24% 3 178 2 804
25–54 år 22 236 34,33% 11 414 10 822
55–64 år 8 982 13,87% 4 497 4 485
65+ år 17 684 27,31% 8 600 9 084

Minoriteter[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2012 ingår Norrtälje kommun i det Förvaltningsområdet för finska. Enligt uppgifter från 2022 hade cirka 12 procent av kommunens invånare finsk bakgrund. Detta kan härledas till den finska arbetskraftsinvandringen under åren 1965–1980.[36]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Museum[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns åtta museer i Norrtälje kommun.[37] Bland dessa hittas exempelvis Roslagsmuseet som inkluderar Gevärsfaktoriet, Zettersténska gården, Hjertqvistska huset och de resterande delarna av parken som omgärdar dessa hus.[38] Pythagoras industrimuseum visar den nu nedlagda tändkulemotorfabriken Pythagoras och hur maskiner, människor och världen såg ut under tidigt 1900-tal.[39] Ett annat exempel är Roslagens Sjöfartsmuseum som uppger sig vara Sveriges största privata sjöfartsmuseum.[40]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 25 områden som Riksantikvarieämbetet pekat ut som riksintresseområden för kulturmiljövården.[41] Bland dessa hittas exempelvis skärgårdsmiljö Arholma, farleds- och kommunikationsmiljön Väddö kanal, landsbygdsmiljön Roslagsbro, herrgårds- och slottsmiljön Näs samt industrimiljön Hallstavik.[42]

Andra kulturarv är exempelvis Mörby slottsruin med anor från 1300-talet. Slottet tillhörde ätten Oxenstierna under 250 år men har idag förfallit till en ruin.[43] Penningby slott uppfördes strax efter 1466 och användes ursprungligen som försvarsborg. Ombyggnaden till slott stod klar på i början på 1730-talet.[44]

Norrtäljes kanske viktigaste symboler är ångbåten S/S Norrtelje.[45]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver ett störtat, svart ankare.

Norrtäljes kommunvapen är övertaget från den namngivande enheten, Norrtälje stad, och föreskrevs i dess privilegiebrev från 1622. Varför ankaret är placerat som det är råder det delade meningar om. Bl.a. spekuleras det i att detta skulle symbolisera en stad på väg eftersom det kan vara symbolen för ett skepp i rörelse.[46] Vapnet fastställdes för staden 1942 och registrerades av kommunen 1974. Av de i kommunen ingående tidigare enheterna hade även Häverö landskommun och Rimbo landskommun vapen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Med skärgård avses öar utan bro

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrtälje tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”SFS 2011:1530 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2011/1500-1599/d_981797-sfs-2011_1530-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  10. ^ ”Förändrad organisation och styrning av Tiohundraverksamheten”. Arkiverad från originalet den 21 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160721120033/http://thurhammar.eu/KF-prot/kf151214_recognized.compressed.pdf. Läst 8 april 2016. 
  11. ^ [a b] ”Norrtälje - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norrt%C3%A4lje. Läst 22 oktober 2022. 
  12. ^ Statistisk årsbok för Sverige 2010, [Årg. 96], Statistiska centralbyrån, Stockholm 2010 ISBN 978-91-618-1496-1, s. 10
  13. ^ [https://web.archive.org/web/20221021235117/https://www.norrtalje.se/globalassets/bygga-bo-och-miljo/sveriges-popularaste-landsbygd-norrtalje-kommuns-landsbygds--och-skargardsutvecklingsprogram-2018.pdf ”Sveriges populäraste landsbygd: Norrtälje kommuns landsbygds- och skärgårdsutvecklingsprogram”] (PDF). Norrtälje kommun. 11 juni 2018. sid. 7. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221021235117/https://www.norrtalje.se/globalassets/bygga-bo-och-miljo/sveriges-popularaste-landsbygd-norrtalje-kommuns-landsbygds--och-skargardsutvecklingsprogram-2018.pdf. Läst 22 oktober 2022. 
  14. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022. 
  15. ^ ”Ängsö nationalpark”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/nationalparker/angso-nationalpark.html. Läst 22 oktober 2022. 
  16. ^ ”Naturreservat i Norrtälje kommun”. www.norrtalje.se. https://www.norrtalje.se/info/bo-och-miljo/natur-och-miljo/natur--och-miljovard/naturreservat/naturreservat/kommunala-naturreservat/. Läst 22 oktober 2022. 
  17. ^ ”Norrpada”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/norrpada.html. Läst 22 oktober 2022. 
  18. ^ ”Lohärads prästgård”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/loharads-prastgard.html. Läst 22 oktober 2022. 
  19. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  20. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0188&id2=null. Läst 21 oktober 2022. 
  21. ^ ”SCB - Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. experience.arcgis.com. Statistiska centralbyrån. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 15 april 2022. 
  22. ^ ”Nytt styre med S, C och MP klart i Norrtälje - Norrtälje kommun”. web.archive.org. 10 november 2014. Arkiverad från originalet den 10 november 2014. https://web.archive.org/web/20141110172239/http://norrtalje.se/Nyheter/Nytt-styre-med-S-C-och-MP-klart-i-Norrtalje/. Läst 22 oktober 2022. 
  23. ^ ”KLART: De tar över styret i Norrtälje”. Norrtelje tidning. 21 oktober 2018. https://www.norrteljetidning.se/2018-10-21/klart-de-tar-over-styret-i-norrtalje. Läst 22 oktober 2022. 
  24. ^ ”TV: Liberalerna har sagt sitt – så ska kommunen styras”. Norrtelje tidning. 2 oktober 2022. https://www.norrteljetidning.se/2022-10-02/tv-liberalerna-har-sagt-sitt--sa-ska-kommunen-styras. Läst 22 oktober 2022. 
  25. ^ ”Protokoll kommunfullmäktige Norrtälje 2022-12-19”. Norrtälje kommun. 19 december 2022. https://forum.norrtalje.se/committees/kommunfullmaktige/mote-2022-12-19/protocol/protokoll-skapad-kf-2022-12-28-151043pdf?downloadMode=open. Läst 19 december 2022. 
  26. ^ [a b c d e] ”Kommunalråd - Förtroendevalda hos oss.”. norrtalje.tromanpublik.se. https://norrtalje.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=531d9e67-5ef8-4ebd-bd5d-13eef56484ec. Läst 20 januari 2023. 
  27. ^ [a b c d e] ”Kommunalråd och oppositionsråd Norrtälje kommun”. www.norrtalje.se. https://www.norrtalje.se/info/kommun-och-politik/politik-och-fortroendevalda/kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 20 januari 2023. 
  28. ^ [a b] ”Oppositionsråd - Förtroendevalda hos oss.”. norrtalje.tromanpublik.se. https://norrtalje.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=219a553d-3b45-489e-a15f-98b6a6f6589b. Läst 20 januari 2023. 
  29. ^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda hos oss.”. norrtalje.tromanpublik.se. https://norrtalje.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=2ace8464-c5eb-434a-ab3e-4a0bf4de62b6. Läst 10 december 2022. 
  30. ^ ”Tillbakablick: Så har styret sett ut sedan 1971”. norrteljetidning.se. 9 september 2018. https://www.norrteljetidning.se/logga-in/tillbakablick-sa-har-styret-sett-ut-sedan-1971. Läst 17 oktober 2020. 
  31. ^ https://resultat.val.se/protokoll/protokoll_Val_20220911_0188_KF.pdf
  32. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  33. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  34. ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 26 april 2023. 
  35. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. Läst 29 januari 2023. 
  36. ^ ”Finskt förvaltningsområde i Norrtälje kommun”. www.norrtalje.se. https://www.norrtalje.se/info/kommun-och-politik/fakta-om-norrtalje-kommun/suomen---samlingssida/sa-jobbar-finskt-forvaltningsomrade/. Läst 22 oktober 2022. 
  37. ^ ”Lokala museer Norrtälje kommun”. www.norrtalje.se. https://www.norrtalje.se/info/kultur-och-fritid/kultur-och-konst/norrtalje-museerkulturarv-och-stadsarkiv/norrtalje-museer/lokala-museer/. Läst 21 oktober 2022. 
  38. ^ ”Roslagsmuseet”. Roslagsmuseet. https://roslagsmuseet.se/. Läst 21 oktober 2022. 
  39. ^ Eriksson, Anders (11 september 2014). ”Pythagoras Industrimuseum – Välkommen till en svunnen tid”. Pythagoras Industrimuseum. https://pythagorasmuseum.se/. Läst 21 oktober 2022. 
  40. ^ ”Roslagens Sjöfartsmuseum, Väddö.”. www.sjofartsmuseet.se. https://www.sjofartsmuseet.se/. Läst 21 oktober 2022. 
  41. ^ ”Riksintressen i Norrtälje kommun”. www.norrtalje.se. https://www.norrtalje.se/info/kultur-och-fritid/kultur-och-konst/norrtalje-museerkulturarv-och-stadsarkiv/upptack-kulturarvet/riksintressen2/. Läst 22 oktober 2022. 
  42. ^ ”Kulturmiljöutredning nr 12 Roslagsbro” (PDF). Norrtälje kommun. 16 april 2016. https://www.norrtalje.se/globalassets/kultur-och-fritid/riksintressen/roslagsbro.pdf. Läst 22 oktober 2022. 
  43. ^ ”2015 Mörby Slott och Ruin”. www.hembygd.se. https://www.hembygd.se/fasterna/about:blank. Läst 22 oktober 2022. 
  44. ^ ”Penningby Slott, Norrtälje”. Visit Roslagen. https://www.roslagen.se/penningby-slott-norrtalje. Läst 22 oktober 2022. 
  45. ^ ”Ångbåten SS Norrtelje”. Visit Roslagen. https://www.roslagen.se/angbaten-ss-norrtelje. Läst 22 oktober 2022. 
  46. ^ Norrtälje kommuns officiella hemsida, Kulturhistoria - Norrtälje Stad Arkiverad 22 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]