Personer i Sverige födda i Nederländerna
 Nederländerna ·  Sverige
| |||||||||||||||
| Antal sammanlagt | |||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 12 374 (31 december 2017) varav 11 634 födda i Nederländerna och 740 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Nederländerna.[1] | |||||||||||||||
| Regioner med betydande antal | |||||||||||||||
| De 5 kommuner med flest antal personer födda i Nederländerna (31 december 2022) | |||||||||||||||
| |||||||||||||||
| Språk | |||||||||||||||
Till personer i Sverige födda i Nederländerna[a] räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Nederländerna. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2021 i Sverige sammanlagt cirka 13 500 personer födda i Nederländerna.[1]
Historik[redigera | redigera wikitext]
Holländsk emigration till Sverige har pågått under ett flertal århundraden.
Under stormaktstiden utmärkte sig holländska migranter jämte valloner och skottar som grupper med stor betydelse för Sverige.[2] Under början av 1600-talet avsåg Karl IX att befolka Hisingen med holländare.[3] Där tillämpade de samma princip för stadsplanering som i Amsterdam, enligt regularitetsprincipen eller castra romana, liksom för byggnation i sankmark och lera.[4]
Under det nederländska frihetskriget bosatte sig många nederländska handelsmän i Sverige.[5]:16m40s Bland namnkunniga holländare i Sverige märks entreprenören Louis de Geer,[6] tillika svenska De Geer-familjens stamfader. Bland andra släkter i Sverige med nederländskt ursprung märks Kuylenstierna, de Besche och Indebetou.
Senare år[redigera | redigera wikitext]
Under 2000-talet har nederländare flyttat till Sverige för att bland annat driva turismföretag.[7] Årligen flyttar omkring 500–1 000 nederländare till Sverige,[8] och landskapen Värmland och Dalarna.[9]
I Värmlands län var 1 502 personer födda i Nederländerna folkbokförda.[10] Av dessa var 458 bosatta i Hagfors kommun,[11] vilket gör den till Hagfors numerärt största invandrargrupp.[10]
Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]
Födda i Nederländerna[redigera | redigera wikitext]
| Personer i Sverige födda i Nederländerna 1900–2023[12][13][14] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1900 | 50 | |||
| 1930 | 208 | |||
| 1950 | 1 213 | |||
| 1960 | 2 105 | |||
| 1970 | 2 916 | |||
| 1980 | 3 077 | |||
| 1990 | 3 543 | |||
| 2000 | 4 532 | |||
| 2001 | 4 777 | |||
| 2002 | 4 963 | |||
| 2003 | 5 150 | |||
| 2004 | 5 454 | |||
| 2005 | 5 922 | |||
| 2006 | 6 531 | |||
| 2007 | 7 204 | |||
| 2008 | 7 895 | |||
| 2009 | 8 324 | |||
| 2010 | 8 700 | |||
| 2011 | 9 123 | |||
| 2012 | 9 401 | |||
| 2013 | 9 781 | |||
| 2014 | 10 183 | |||
| 2015 | 10 656 | |||
| 2016 | 11 147 | |||
| 2017 | 11 634 | |||
| 2018 | 12 095 | |||
| 2019 | 12 470 | |||
| 2020 | 12 769 | |||
| 2021 | 13 523 | |||
| 2022 | 14 774 | |||
| 2023 | 15 772 | |||
| Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom åren 1960 och 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september. | ||||
Se även[redigera | redigera wikitext]
Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]
- ^ Ibland även holländare i Sverige.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 1 juni 2018.
- ^ ”Historiskt”. Migrationsinfo. https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/historiskt/. Läst 5 september 2021.
- ^ Harrison, Dick (29 mars 2016). ”Är det sant att Göteborg bara befolkades av holländare?”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/ar-det-sant-att-goteborg-bara-befolkades-av-hollandare. Läst 5 september 2021.
- ^ Nylander, Ola (6 maj 2016). ”Här hittar du 1600-talsgöteborg”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/1.498050. Läst 5 september 2021.
- ^ ”Nederländska experter i Sverige”. Förklara din forskning. Axess. https://www.axess.se/tv/forklara-din-forskning/sasong-7-del-2-av-6-nederlandska-experter-i-sverige/. Läst 15 november 2022.
- ^ Hogdal, Jon (28 maj 1998). ”Holländska entreprenörer i svenskt 1600- och 1700-tal”. www.uu.se. Uppsala universitet. https://www.uu.se/nyheter/artikel/?id=428&na=1. Läst 15 november 2022.
- ^ Särnmark, Björn (27 juli 2018). ”Holländare emigrerar gärna till Sverige för att bli turismföretagare”. Turismnytt. https://www.turismnytt.se/hollandare-emigrerar-garna-till-sverige/. Läst 15 november 2022.
- ^ ”Nederländerna”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/sveriges-diplomatiska-forbindelser/europa-och-centralasien/nederlanderna/. Läst 14 november 2022.
- ^ Sjouwerman, Petra (12 februari 2011). ”Hard werken om in Zweden te leven” (på nederländska). Trouw. https://www.trouw.nl/gs-b1269df0. Läst 15 november 2022. ”De meeste Nederlanders komen terecht in Värmland en Dalarna”
- ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 22 november 2023.
- ^ Ingemarsson, Frida (10 mars 2023). ”Rekordökning av nederländare i Hagfors – peak i villapriser kan ligga bakom”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/rekordokning-av-nederlandare-i-hagfors-peak-i-villapriser-kan-ligga-bakom. Läst 22 november 2023.
- ^ ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 1 juni 2018.
- ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 1 juni 2018.
- ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2020” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021.
| ||||||||||||||||||