Munkedals kommun

	Munkedals kommun; Kommun
	Kommunhuset
Slogan	Mer av livet
	; Munkedals kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län (1998–); Göteborgs och Bohus län (–1997)
Centralort	Munkedal
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	10 502 (2023-12-31)
Areal	675,01 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	633,99 kvadratkilometer
- därav vatten	41,02 kvadratkilometer
Bef.täthet	16,56 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	58°29′00″N 11°41′00″Ö / 58.483333333333°N 11.683333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Uddevalla domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1330
Anställda	1 075 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1430
GeoNames	2690840
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Munkedals kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Munkedal.

Kommunen är belägen i de mellersta delarna av landskapet Bohuslän, med en mindre del, Valbo-Ryrs distrikt, i Dalsland. I nord-sydlig riktning rinner Örekilsälven med utlopp i Saltkällefjorden, en inre flik av Gullmarsfjorden. Av de Bohuslänskommuner som har kust mot Skagerrak är Munkedals kommun därmed den som har kortast sträcka. Kommunen gränsar i väster till Lysekils kommun, Sotenäs kommun och Tanums kommun i före detta Göteborgs och Bohus län. I norr finns Dals-Eds kommun och i öster Färgelanda kommun i före detta Älvsborgs län. I söder finns Uddevalla kommun i före detta Göteborgs och Bohus län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bärfendal, Foss, Hede, Håby, Krokstad, Sanne, Svarteborg och Valbo-Ryr. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades fyra "storkommuner" i området: Munkedal (av de tidigare kommunerna Foss och Håby), Svarteborg (av Bärfendal och Svarteborg), Sörbygden (av Hede, Krokstad och Sanne) samt Ödeborg (av Torp och Valbo-Ryr och Ödeborg).

1967 tillfördes Munkedals landskommun en del ur den upplösta Ödeborgs landskommun (Valbo-Ryrs församling). Munkedals kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Munkedals landskommun. 1974 införlivades Svarteborgs och Sörbygdens kommuner.^[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Uddevalla tingsrätts domsaga.^[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått en gåspenna korsad med en pappersrulle, allt av silver.

Pappersrullen symboliserar Munkedals gamla papperstillverkning och gåspennan anknyter till premonstratenserorden, den munkorden som hade sitt kloster i Dragsmark och som i gamla tider hade en utgård i Örekilsälvens dalgång.^{[källa behövs]} Pappersbruket Arctic Paper Munkedals AB på orten hade också haft en sådan i sitt firmamärke.^{[källa behövs]}

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Munkedals kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			9 704
1975			10 210
1980			10 703
1985			10 726
1990			11 147
1995			11 078
2000			10 532
2005			10 284
2010			10 181
2015			10 205
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Större delen av kommunen är skogsbygd med ett antal större och mindre sjöar. Största sjö är Kärnsjön som ligger ungefär mitt i kommunen. Den sydvästra delen är jordbruksbygd. Större delen av landskapet är kuperat. Från nordväst mot sydost löper Berghemsmoränen. I norr ligger Kynnefjäll med kommunens högsta punkt, Vaktarekullen, 207 meter över havet Bohusläns näst största älv, Örekilsälven, känd för sitt laxfiske, rinner genom centralorten. Den mynnar ut i Saltkällefjorden som är en del av Gullmarsfjorden.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas av E6 och Bohusbanan från nordväst mot sydöst. Bohusbanan trafikeras av regiontågen Västtågen mellan Göteborg, Uddevalla och Strömstad med stopp vid Munkedal, Dingle och Hällevadsholm. Från Dingle utgår tre länsvägar, Länsväg 163 åt nordväst, Länsväg 165 norrut och Länsväg 174 åt väster. Länsväg 162 går från Munkedal och västerut mot Lysekil.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige 2006–2010[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige i Munkedals kommun har 35 ordinarie ledamöter. Ordförande i kommunfullmäktige är Christer Nilsson (c). Kommunalråd samt ordförande i kommunstyrelsen är Alf Sifversson (M). Den styrande majoriteten utgörs av moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet och Kommunal Samverkan med Folket I Focus.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande	SD	Heikki Klaavuniemi
Förste vice ordförande	M	Ulla Gustafsson
Andre vice ordförande	C	Christer Nilsson

Lista över kommunfullmäktiges ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn		Från	Till	Politisk tillhörighet
	Christer Nilsson	2006	2018	Centerpartiet
	Heikki Klaavuniemi	2018		Sverigedemokraterna

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande	M	Jan Hognert
Förste vice ordförande	L	Göran Nyberg
Andre vice ordförande	S	Liza Kettil

Källa:^[8]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Gunvor Andersson	1998	2006	Socialdemokraterna
Alf Sifversson	2006	2010	Moderaterna
Åsa Karlsson	2010	2018	Socialdemokraterna
Jan Hognert	2018		Moderaterna

Nämnderna[redigera | redigera wikitext]

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden	L	Karin Blomstrand	SD	Pontus Reuterbratt	KD	Olle Olsson
Kultur- och fritidsnämnden	M	Martin Svenberg Rödin	L	Anna Höglind	S	Rolf Bjelm
Samhällsbyggnadsnämnden	SD	Matheus Enholm	M	Lars Östman	S	Per-Arne Brink
Välfärdsnämnden	M	Johnny Ernflykt	SD	Christoffer Wallin	C	Karl-Anders Andersson
Jävsnämnden	M	Camilla Espenkrona	SD	Jan Petersson	S	Maria Sundell
Valnämnden	-	Lars-Åke Winblad	M	Henrik Palm

Mandatfördelning i Munkedals kommun, 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

19

9

4

3

19

9

4

3

35

89,0

30

5

1973

16

1

14

5

16

14

5

41

90,1

37

1976

1

15

2

14

4

5

15

2

14

4

5

41

90,9

35

6

1979

16

2

13

4

1

5

16

2

13

4

5

41

89,6

34

7

1982

17

1

12

3

1

6

17

12

3

6

41

89,2

30

11

1985

16

1

2

11

4

1

6

16

2

11

4

6

41

87,3

32

9

1988

16

2

3

10

4

1

5

16

2

3

10

4

5

41

82,7

29

12

1991

14

1

3

2

10

3

5

14

3

2

10

3

5

41

82,5

30

11

1994

19

3

2

8

2

1

6

19

3

2

8

2

6

41

83,6

23

18

1998

4

11

2

3

5

1

3

6

4

11

2

3

5

3

6

35

77,48

22

13

2002

2

12

1

2

8

2

4

2

12

2

8

2

4

35

74,61

22

13

2006

2

12

1

2

7

2

3

5

2

12

2

7

2

3

5

35

75,31

22

12

2010

2

11

1

2

1

7

1

3

7

2

11

2

7

3

7

35

78,77

21

13

2014

2

11

1

6

1

2

6

2

11

6

2

6

35

81,27

20

15

2018

2

8

1

9

4

2

7

2

8

9

4

2

7

35

84,51

24

11

KSFF hette från början Kommunal Samverkan men före valet 1985 gick man ihop med Folket i Focus och bytte till nuvarande namn.

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Förtroendevalda Munkedal kommun”. Munkedal kommun. Arkiverad från originalet den 15 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210515144413/https://munkedal.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=139. Läst 21 februari 2020.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Munkedals kommun

Wikimedia Commons har media som rör Munkedals kommun.
Bilder & media

[a39278c0e7610a8adc66d744b76af930ba1cae16-1] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[8] ”Förtroendevalda Munkedal kommun”. Munkedal kommun. Arkiverad från originalet den 15 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210515144413/https://munkedal.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=139. Läst 21 februari 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]