Messaure

Messaure
Övergiven ort
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Jokkmokks kommun
Distrikt Jokkmokks distrikt
Koordinater 66°40′44″N 20°21′47″Ö / 66.67889°N 20.36306°Ö / 66.67889; 20.36306
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Messaures läge i Norrbottens län
Messaures läge i Norrbottens län
Messaures läge i Norrbottens län
Wikimedia Commons: Messaure samhälle

Messaure (lulesamiska: Miessávrre)[1] är en numer övergiven ort i Jokkmokks kommun i anslutning till Messaure kraftverk.

Resterna av torget i Messaure samhälle.

Vid Messaures etablering övervägdes om arbetsstyrkan kunde transporteras från bostäder i det redan etablerade samhället Vuollerim, men detta förslag föll på arbetsstyrkans storlek som gjorde att transportkostnaderna skulle överstiga kostnaderna för att etablera ett provisoriskt samhälle.[2] Arbetsstyrkan var som störst 1961 och omfattade då 1350 personer. Dessutom tillkom städ- och matlagningspersonal samt personal som röjde de ytor som skulle översvämmas av magasinet.[2]

Kontor och verkstäder etablerades på älvens södra sida där även den nedsprängda maskinstationen skulle byggas. Samhället kom att anläggas på södersluttningen på älvens norra sida. I den norra delen av samhället låg mässområdet tillsammans med huvuddelen av de provisoriska flerfamiljshusen. Totalt uppfördes 178 lägenheter i flerfamiljshus för tjänstemän och mer kvalificerade arbetare samt deras familjer. I östra delen av samhället fanns ett område med 80 egnahem och 20 bungalows. I den västra delen av samhället uppfördes 32 stycken ungkarlsbaracker med enkel- eller dubbelrum.[3]Ytterligare 21 byggnader för administration, kyrka, sjukstuga, skola, lekskola, bibliotek och tvätteri uppfördes.[4] Som mest kom 2 300 personer att bo i samhället som blev Vattenfalls största provisoriska samhälle.[3]

Efter att Messaure kraftverk var färdigbyggt kom samhället i Messaure att användas som bostadsområde för flera följande utbyggnader i stora och lilla Lule älv. Först 1980 var egnahems- och familjebostäderna tömda. Under utbyggnaden av Messaure med ett tredje aggregat mellan 1980 och 1983 utnyttjades delar av ungkarlsboendet för arbetsstyrkan. Efter att verksamheten på orten upphört fraktades husen bort, men gatunätet finns kvar i form av en spökstad.[5]

Liknande samhällen som byggdes för att rivas efter att gruvan inte längre var ekonomiskt bärkraftig eller vattenkraftverket var färdigbyggt, som finns i samma län är Harsprånget, Laver och Nautanen[6] medan andra, exempelvis Porjus lämnades och fortfarande är bebodda.

Utnyttjandet av Messaure samhälle till andra utbyggnader.[7]
Arbetsplats Årsbostäder År
Seitevare 113 1963-68
Satisjaure 89 1963-68
Vietas 246 1965-73
Suorva 105 1966-73
Parki 90 1967-72
Akkats 135 1970-76
Ritsem 320 1969-78
Randi 110 1971-78

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Messaure 1960–1975[8]
År Folkmängd
1960
  
1 260
1965
  
456
1970
  
217
Anm.: Upphörde som tätort 1975.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sametinget.se Ortnamn med lulesamisk stavning. http://www.sametinget.se/1670. Läst 13 september 2014. 
  2. ^ [a b] Willard Granström och Barbro Bursell, red (1994). Från bygge till bygge: anläggarnas liv och minnen : en studie över vattenkraftbyggandet från 1940-talet till 1970-talet. Vällingby: Kulturvårdskomm., Vattenfall. sid. 155. Libris 1854555 
  3. ^ [a b] Willard Granström och Barbro Bursell, red (1994). Från bygge till bygge: anläggarnas liv och minnen : en studie över vattenkraftbyggandet från 1940-talet till 1970-talet. Vällingby: Kulturvårdskomm., Vattenfall. sid. 156. Libris 1854555 
  4. ^ ”Messaure”. vattenkraft.info - Vattenkraften i Sverige. http://vattenkraft.info/?page=kraftverk&id=353. Läst 24 september 2011. 
  5. ^ En kort historik över Messaure samhälle Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 28 december 2009
  6. ^ Fredrik Diits Vikström (2015). ”Samhällena som försvann”. Vi Bilägare (18): sid. 62-66. Läst 15 december 2015. 
  7. ^ Willard Granström och Barbro Bursell, red (1994). Från bygge till bygge: anläggarnas liv och minnen : en studie över vattenkraftbyggandet från 1940-talet till 1970-talet. Vällingby: Kulturvårdskomm., Vattenfall. sid. 159. Libris 1854555 
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]