Linköpings kommun

Linköpings kommun
Kommun
SloganLinköping - där idéer blir verklighet
Kommunens vapen.
Linköpings kommunvapen
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
CentralortLinköping
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd167 404 ()[2]
Areal1 568,58 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 427,81 kvadratkilometer[3]
- därav vatten140,77 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet117,25 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°24′00″N 15°37′00″Ö / 58.4°N 15.616666666667°Ö / 58.4; 15.616666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLinköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0449[4]
Anställda8 325 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0580[6]
GeoNames2694759
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Linköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är residensstaden Linköping.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Askeby, Bankekind, Björkeberg, Flistad, Gammalkil, Gistad, Kaga, Kärna, Landeryd, Ledberg, Lillkyrka, Ljung, Nykil, Rappestad, Rystad, Sankt Lars, Sjögestad, Skeda, Slaka, Stjärnorp, Törnevalla, Ulrika, Vikingstad, Vist, Vreta Kloster, Vårdnäs, Vårdsberg, Västerlösa, Örtomta, Östra Harg och Östra Skrukeby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Linköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Sankt Lars municipalsamhälle inrättades 28 september 1894 i Sankt Lars landskommun som 1911 uppgick i Linköpings stad, varvid municipalsamhället upplöstes.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Askeby (av de tidigare kommunerna Askeby, Bankekind, Vårdsberg och Örtomta), Kärna (av Kaga, Kärna, Ledberg och Slaka), Norra Valkebo (av Björkeberg, Rappestad, Sjögestad, Vikingstad och Västerlösa), Södra Valkebo (av Gammalkil, Nykil och Ulrika), Vreta kloster (av Flistad, Ljung, Stjärnorp och Vreta kloster), Vårdnäs (av Skeda, Vist och Vårdnäs) samt Åkerbo (av Gistad, Lillkyrka, Rystad, Törnevalla, Östra Harg och Östra Skrukeby). Landeryds landskommun samt Linköpings stad förblev samtidigt oförändrade.

1961 uppgick Askeby landskommun i Åkerbo landskommun. 1963 inkorporerades Landeryds landskommun i Linköpings stad. 1967 införlivades Kärna landskommun i Linköpings stad.

Linköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Linköpings stad och landskommunerna Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster, Vårdnäs och Åkerbo,[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Linköpings domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen ligger centralt i landskapet Östergötland. Den gränsar i sydväst till Boxholms kommun, i väster till Mjölby och Motala kommuner, i norr till Finspångs kommun, i öster till Norrköpings, Söderköpings och Åtvidabergs kommuner samt i söder till Kinda kommun, alla i Östergötlands län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Rakt genom kommunen flyter Stångån som mynnar ut i Roxen,[9] en sjö som till ytan är &&&&&&&&&&010000.&&&&&010 000 hektar men endast sju meter djup.[10] Även Göta kanal går genom kommunen och vid Berg finns Göta kanals längsta slusstrappa, Bergs slussar.[11] Från centralorten i norr till Kinda kommun söder flyter Kinda kanal[12] och passerar längs vägen 15 handdrivna slussar.[13] I syfte att få mer odlingsbar mark och bättre skogstillväxt kom många av de grunda sjöarna och våtmarkerna i kommunen att dikas ur under 1800- och 1900-talen. Ett antal av dessa har under början av 2000-talet återskapats, däribland Rosenkällasjön, Ekängsdalens våtmarker och Frökärret.[14]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[15]

Linköpings kommun Hela riket






  Bebyggelse (7,9 %)
  Skog (50,6 %)
  Öppen myrmark (0,9 %)
  Jordbruksmark (35,5 %)
  Övrig mark (5,2 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

I början av 2020-talet fanns ett kulturreservat och ett 30-tal naturreservat i kommunen. Sju av naturreservaten förvaltades av kommunen och resterande reservat förvaltades av Länsstyrelsen.[16] Motala ströms ravin invigdes 2021[17] och blev då det sjunde kommunala reservatet.[18] Namnet till trots så inkluderas inte Motala ström i reservatet, området som skyddas är istället en naturfåra där strömmen tidigare flöt.[19] Bland de statliga reservatet, som förvaltas av Länsstyrelsen, återfinns Brokind naturreservat som inkluderar en av de artrikaste ekhagarna i det östgötska eklandskapet.[20] Kulturreservatet, Öna kulturreservat, utgörs av en mindre by vid Stensjön. Området visar hur en fattig skogsbygd sett ut fram till början av 1900-talet.[21]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 18 församlingar – Gottfridsberg, Kärna, Landeryd, Linköpings Berga, Linköpings domkyrkoförsamling, Linköpings Johannelund, Linköpings Ryd, Linköpings S:t Lars, Linköpings Skäggetorp, Nykil-Gammalkil, Skeda, Slaka, Ulrika, Vikingstad, Vist, Vreta kloster, Vårdnäs samt Åkerbo

Distrikt inom Linköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 36 distrikt[22]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 31 dec 2015.[23] Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Linköping &&&&&&&&&0106502.&&&&&0106 502
2 Ljungsbro &&&&&&&&&&&06763.&&&&&06 763
3 Malmslätt &&&&&&&&&&&05074.&&&&&05 074
4 Tallboda &&&&&&&&&&&03311.&&&&&03 311
5 Linghem &&&&&&&&&&&02853.&&&&&02 853
6 Ekängen &&&&&&&&&&&02485.&&&&&02 485
7 Vikingstad &&&&&&&&&&&02335.&&&&&02 335
8 Sturefors &&&&&&&&&&&02228.&&&&&02 228
9 Berg &&&&&&&&&&&01307.&&&&&01 307
10 Slaka &&&&&&&&&&&&0593.&&&&&0593
11 Bestorp &&&&&&&&&&&&0510.&&&&&0510
12 Askeby &&&&&&&&&&&&0503.&&&&&0503
13 Brokind &&&&&&&&&&&&0499.&&&&&0499
14 Bankekind &&&&&&&&&&&&0437.&&&&&0437
15 Skeda Udde &&&&&&&&&&&&0368.&&&&&0368
16 Nykil &&&&&&&&&&&&0322.&&&&&0322
17 Sjögestad &&&&&&&&&&&&0307.&&&&&0307
18 Gistad &&&&&&&&&&&&0283.&&&&&0283
19 Kränge &&&&&&&&&&&&0269.&&&&&0269
20 Rappestad &&&&&&&&&&&&0247.&&&&&0247
21 Västerlösa &&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207
22 Ulrika &&&&&&&&&&&&0204.&&&&&0204

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Efter att titeln borgmästare avskaffades vid kommunreformen i Sverige 1971, valde Linköping 1994 som en av få kommuner i Sverige att återinföra den. Den används för kommunfullmäktiges ordförande. I uppdraget ingår att leda fullmäktiges sammanträden samt att företräda kommunen i olika officiella sammanhang. Den första borgmästaren efter titelns återinförande Eva Joelsson (S) innehade posten i 12 år.[24] (Se även lista över borgmästare i Linköping.)

Efter valet 1998 leddes kommunen av ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, som de kallade Ansvarsalliansen. Efter valet 2002 lämnade Miljöpartiet Ansvarsalliansen.[25] Socialdemokraterna och Centerpartiet fortsatte samarbetet under namnet Folkrörelsealliansen.[26]

Efter valen 2006 och 2010 utgjorde moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet den politiska majoriteten i Linköpings kommun, i ett samarbete kallat Allians för Linköping. Ordförande i kommunstyrelsen var Paul Lindvall (M), medan Lena Micko (S) var ledare för den politiska oppositionen. Borgmästare var Ann-Cathrine Hjerdt (M, 2006–2014). Vid valet 2010 fick Sverigedemokraterna tre mandat, men de borgerliga Allianspartierna hade ändå egen majoritet.

Vid valet 2014 fick sverigedemokraterna sex mandat och inget av blocken (V+S+MP respektive C+FP+KD+M) fick egen majoritet. En blocköverskridande majoritetskoalition bildades av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet.[27] Kommunstyrelsens ordförande blev Lena Micko (S) och borgmästare (kommunfullmäktiges ordförande) blev Helena Balthammar (S). Trots att Folkpartiet alltså fortsatte i styrande ställning, skedde en långt i förväg känd generationsväxling genom att kommunalrådet Linnéa Darell (FP, omsorgsnämnden) gick i pension och kommunalrådet Carina Boberg (FP) valde att lämna politiken.[28]

Mellan valet i september 2014 och den nya koalitionens tillträde vid årsskiftet 2015 inträffade dessutom att den kvarvarande ledande folkpartisten Rebecka Gabrielsson lämnade sina uppdrag av personliga skäl,[29] och ersattes av förra riksdagsledamoten Karin Granbom Ellison, som blev kommunalråd med ansvar för gymnasieskola och arbetsmarknad.[30] Övriga kommunalråd[31] var Jakob Björneke (S, barn- och ungdomsnämnden), Kristina Edlund (S, samhällsbyggnadsnämnden), Eva Lindh (S, äldrenämnden), Nils Hillerbrand (MP), Evelina Alsén (MP, kultur- och fritidsnämnden), Daniel Andersson (FP), samt kommunalråd i opposition Paul Lindvall (M), Christian Gustavsson (M), Catharina Rosencrantz (M), Muharrem Demirok (C) och Andreas Ardenfors (KD).

Företagaren Michael Cocozza (född 1959, ägare av Botrygg AB) engagerade sig i Liberalerna och blev 2018 invald i kommunfullmäktige, där han var ledamot av arbetsmarknadsnämnden. Men efter en konflikt med sitt parti, blev han utesluten i november 2020[32][33] och startade "Linköpingslistan" (LL).

År Partier
1991-1994[34] M FP KD C
1994-1998 S C
1998-2002 S C MP
2002-2006 S C
2006-2010 M KD FP C
2010-2014 M FP C KD
2014-2018 S MP L
2018-2022 M C L KD
2022- S M

Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Kommunalråd Tjänstgöringsgrad
Majoritet S Kristina Edlund 100%
Majoritet S Elias Hammarlund Aguirre 100%
Majoritet M Niklas Borg 100%
Majoritet M Stefan Erikson 100%
Majoritet M Annika Krutzén 100%
Opposition LL Cecilia Helber 100%
Opposition C Lars Vikinge 100%
Opposition V Sofia Frithioff 100%
Opposition MP Maria Moraes 100%

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1970 hade Linköpings stadsfullmäktige 56 mandat, vilket vid kommunsammanslagningen 1971 utökades till 79 mandat.

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2023-2026
Ordförande S Mikael Sanfridson
Förste vice ordförande M Linnéa Jägestedt
Andre vice ordförande C Emelie Gustafsson

Källa:[35]

Lista över kommunfullmäktiges ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Birgitta Johansson (FP) 1991 1994
  Eva Joelsson (S) 1994 2006
  Ann-Cathrine Hjerdt (M) 2006 2014
  Helena Balthammar (S) 2014 2018
  Lars Vikinge (C) 2018 2022
  Mikael Sanfridsson (S) 2022

Mandatfördelning i Linköpings kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPÖVRSDLLNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970336151339
3615139
7989,7
70
1973335188312
3518812
7991,7
6217
1976334169314
3416914
7992,1
5920
1979435118318
43511818
7990,8
5524
1982336115321
3611521
7991,5
5128
19853351811219
3581119
7990,2
4831
19883326109316
32610916
7986,6
4435
19913263379721
2679721
7986,7
4633
19944354168318
43546818
7986,9
4237
19987285451119
7285451119
7981,20
4039
20026314610814
6314610814
7980,95
3841
2006429667621
429667621
7982,61
4336
20103248367325
2486725
7983,96
4534
20143277666420
277666420
7985,15
4435
20185225887618
5225887618
7986,56
4633
2022522510764416
522510764416
7982,65
4336
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommuner; Linköpings stad, Askeby, Åkerbo, Landeryd, Kärna, Vårdnäs, Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2023–2026[36]
Ordförande S Kristina Edlund
Förste vice ordförande M Niklas Borg
Andre vice ordförande C Lars Vikinge

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

På 1980-talet hette Linköpings starke man Göthe Anderson (socialdemokrat).[37]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Sven Lindgren 1991 1994 Moderaterna
  Lars-Erik Jonsson 1994 2001 Socialdemokraterna
  Lena Micko 2001 2006 Socialdemokraterna
  Paul Lindvall 2006 2014 Moderaterna
  Lena Micko 2014 2015 Socialdemokraterna
  Kristina Edlund 2015 2018 Socialdemokraterna
  Niklas Borg 2018 2022 Moderaterna
  Kristina Edlund 2022 Socialdemokraterna

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnder 2023-2026 Ordförande Vice ordförande
Arbetsmarknadsnämnden M Fredrik Lundén V Elin Andersson
Barn- och ungdomsnämnden S Elias Aguirre LL Maria Esbjörnsson Lakatos
Bildningsnämnden M Linnéa Jägestedt LL Cecilia Helber
Bygg- och miljönämnden S Mari Hultgren MP Maria Moraes
Krisledningsnämnden S Kristina Edlund M Niklas Borg
Kultur- och fritidsnämnden S Lotta Bäckman C Christoffer Rosendahl
Samhällsbyggnadsnämnden M Stefan Erikson MP Gunnar Gustafsson
Social- och omsorgsnämnden M Annika Krutzén C Emelie Gustafsson
Valnämnden S Kent Waltersson V Arman Ataei
Vård- och äldreomsorgsnämnden S Jonatan Hermansson V Sofia Frithioff
Överförmyndarnämnden - Ali Hajar LL Erik Larsson


Kommunala bolag[redigera | redigera wikitext]

En del av den kommunala servicen, som anses lämplig att konkurrensutsätta, (IT-drift, matsalar och annat) drivs inom förvaltningsenheten Leanlink.[38] Därutöver har kommunen flera bolag:[39]

Kommunala bolagens styrelse[redigera | redigera wikitext]

Bolagsstyrelse 2023-2026 Ordförande Vice ordförande
Linköpings Stadshus AB M Niklas Borg C Carin Ahlsén
Tekniska verken i Linköping AB M Maria Almesåker MP Jenny Ivner
AB Stångåstaden S Jan Erik Österlind MP Joakim Hörsing
Lejonfastigheter AB M Stefan Bogren LL Lars-Ove Gustavsson
Sankt Kors Fastighets AB M Sandra Sannemo Bårman MP Predrag Pucar
Visit Linköping & Co AB S Karin Sandin Dahlgren C Gun Djerf
Linköping Science Park AB S Mari Hultgren LL Christer Mård

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Linköpings europeiska vänorter (inaktuell).

Kommunens webbplats[41] skiljer mellan vänorter i Norden samt systerorter och samverkansorter i resten av världen. Kontakten med systerorterna sköts genom kommunens systerortsförening. Samverkansorter tillkommer genom samarbetsavtal med kommunen.

Vänorter

Danmark Roskilde, Danmark valde att under sommaren 2007 säga upp sitt vänortsavtal med Linköping.[42]

Samverkansorter

Rumänien Oradea, Rumänien var tidigare en samarbetsort, skriver kommunen 2010.[41]

Systerorter

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Linköpings kommun är en av de städer i Sverige som ligger i framkant när det gäller produktion och forskning inom högteknologi och informations- och kommunikationsteknologi. Näringslivet är varierat med tillverkande industri, tjänstesektor, handel och offentlig verksamhet. Onsättningsmässigt är tillverkningsindustrin störst och bland de största arbetsgivarna återfinns den offentliga sektorn samt SAAB AB, Linköpings universitet och Ericsson.[43]

Jord- och skogsbruk[redigera | redigera wikitext]

En stor del av Linköpings kommun består av landsbygd. År 2015 användes 36 procent av arealen i kommunen till jordbruk och 49 procent bestod av skogsmark.[44]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Det fanns 10 industriområden i närheten till centralorten år 2022. I Cavok District finns företag relaterade till flyg, rymd och avancerade material och i Hackefors finns mekanisk industri.[45] Den största privata arbetsgivaren i kommunen år 2020 var SAAB AB med 5 525 anställda.[46] I Linköping sker tillverkning och utveckling av bland annat stridsflygplan, undervattensfarkoster, torpeder och missilsystem.[47] En annan stor industri är Ericsson.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Linköpings kommun genomkorsas från norr till söder av riksväg 23/riksväg 34 och från öster till väster av E4, varifrån riksväg 35 avtar åt sydöst i Linköping. Öst-västlig riktning har även Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Uven-tågets regiontåg mot Sala och Östgötapendelns regiontåg med stopp i Linghem, Linköpings central och Vikingstad. Genom kommunens norra del sträcker sig Motala ström och Göta kanal i väst-östlig riktning.

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

I Linköpings kommun fanns 19 gymnasieskolor år 2022,[48] varav 12 var fristående.[49] Folkungaskolan är en av två kommunala skolor där elever går både grundskola och gymnasium.[50] Katedralskolan är Linköpings äldsta gymnasium och slog upp portarna år 1915.[51] Bland de fristående skolorna återfinns Jensens gymnasium och Hagströmska gymnasiet.

År 2021 hade 39,3 procent av invånarna i åldersgruppen 25-64 år minst tre års eftergymnasial utbildning.[46] I centralorten har Linköpings universitet två universitetsområden, Campus Valla och Campus universitetssjukhuset. Totalt fanns 23 800 studenter fördelade på dessa två områden år 2021.[52]

Forskning bedrivs inom en mängd olika områden vid Statens väg- och transportforskningsinstitut[53] och Linköpings universitet.[54]

Sjukvård[redigera | redigera wikitext]

I kommunen fanns i början av 2020-talet runt 20 vårdcentraler varav de flesta var i Region Östergötlands regi, men ett fåtal bedrevs av Capio.[55]

Den specialiserade vården bedrivs av Region Östergötland vid Linköpings universitetssjukhus.[56] År 2022 arbetade 6000 personer vid sjukhuset som behandlar patienter i behov av högspecialiserad vård från hela sydöstra Sverige. Sjukhuset är utsedd som riksenhet för behandling av avancerade brännskador och utför även könskorrigerande kirurgi på patienter från hela Norden.[57]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 167 404 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 5:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Linköpings kommun 1970–2020[58][59]
ÅrFolkmängd
1970
  
104 646
1975
  
109 236
1980
  
112 600
1985
  
116 838
1990
  
122 268
1995
  
131 370
2000
  
133 168
2005
  
137 636
2010
  
146 416
2015
  
152 966
2020
  
164 616

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 29 152, eller 19,19 % av befolkningen (hela befolkningen: 151 881 den 31 december 2014).[60]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Linköpings kommun 151 881 personer. Av dessa var 22 483 personer (14,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I tabellen nedan har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[61]

Religion[redigera | redigera wikitext]

56,3 procent av invånarna i kommunen var medlemmar i Svenska kyrkan årsskiftet 2019/2020.[62] År 2022 fanns nio församlingar i Linköping som tillhörde Linköpings domkyrkopastorat.[63] Sveriges bäst bevarade medeltida katedral, Linköpings domkyrka, finns i centralorten.[64]

Katolska församlingen, Sankt Nikolai, har funnits i kommunen sedan mitten av 1900-talet och på 1990-talet invigdes en katolsk kyrka, Sankt Nikolai katolska kyrka. Församlingen har över tid blivit allt större och år 2011 hade församlingen passerat 3000 medlemmar.[65]

Det finns ingen moské i kommunen, men enligt stiftelsen Islamiska förbundet i Linköping (IFIL), som verkar för byggandet av en sådan, fanns i början av 2020-talet 15 000 muslimer i kommunen.[66]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett mycket stort antal fornminnen i kommunen, men inne i centralorten förstördes troligen de flesta när staden började byggas under medeltiden.[67] I Gammalkil finns en runristning från vikingatiden och i ytterväggen på Kaga kyrka finns ytterligare en runsten, denna inmurad men väl synlig. Ett annat fornminne från vikingatiden är Ledbergs kulle, Östergötlands största gravhög.

Kulturstipendier[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1963 har kulturstipendier årligen delats ut av Linköpings kommun. År 1985 skapades honnörsstipendiet (första mottagaren var Tage Danielsson) och sedan 2016 har även Sven Lyra-priset tillkommit.[68][69]

Kommunsymboler[redigera | redigera wikitext]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring.

Vapenbilden i Linköpings kommunvapen härstammar från stadens äldsta sigill från slutet av 1200-talet och vapnet fastställdes av Kungl. maj:t 1946. Efter den nya kommunens tillkomst registrerades vapnet av denna hos PRV år 1974.

Kommunfågel[redigera | redigera wikitext]

År 2014 valde Östergötlands ornitologiska förening (Ögof) ut en fågel per kommun i länet, något Linköpings kommun direkt anammade. Kommunen tilldelades rödspov, en art kommunen redan har ett särskilt ansvar för.[70]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Stångåstråket”. visitlinkoping.se. https://visitlinkoping.se/kinda-kanal/st%C3%A5ng%C3%A5str%C3%A5ket. Läst 14 maj 2022. 
  10. ^ ”Fiske i Roxen” (på svenska). iFiske.se. https://www.ifiske.se/fiske-roxen.htm. Läst 14 maj 2022. 
  11. ^ ”Göta kanal - Bergs slussar | Visit Linköping”. visitlinkoping.se. https://visitlinkoping.se/gotakanal. Läst 14 maj 2022. 
  12. ^ ”Välkommen till Kinda kanal | Visit Linköping”. visitlinkoping.se. https://visitlinkoping.se/kinda-kanal. Läst 14 maj 2022. 
  13. ^ ”Välkommen till Kinda kanal”. visitlinkoping.se. https://visitlinkoping.se/kinda-kanal/v%C3%A4lkommen-till-kinda-kanal. Läst 14 maj 2022. 
  14. ^ Natur i Linköping. Linköpings kommun. 2022. https://visitlinkoping.se/files/A1%20V%C3%A5tmarker.pdf. 
  15. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  16. ^ ”Naturreservat”. www.linkoping.se. https://www.linkoping.se:80/bygga-bo-och-miljo/naturvard-och-parkskotsel/naturreservat/. Läst 14 maj 2022. 
  17. ^ ”Nu är ravinen invigd: "En helt unik plats"”. Corren. 22 juni 2021. https://corren.se/artikel/r12e2epl. Läst 14 maj 2022. 
  18. ^ ”Pressinbjudan: Visning av Motala ströms ravin i Ljungsbro | Linköpings kommun”. via.tt.se. https://via.tt.se/pressmeddelande/pressinbjudan-visning-av-motala-stroms-ravin-i-ljungsbro?publisherId=849190&releaseId=3301818. Läst 14 maj 2022. 
  19. ^ Skötselplan Naturreservatet Motala ströms ravin. Linköpings kommun. 19 juni 2018. sid. 5. https://www.linkoping.se/globalassets/bygga-bo-och-miljo/naturvard-och-parkskotsel/naturreservat/motala-stroms-ravin-faststalld-skotselplan.pdf?491133. 
  20. ^ ”Brokind naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/brokind-naturreservat.html. Läst 14 maj 2022. 
  21. ^ ”Öna kulturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/ona-kulturreservat.html. Läst 14 maj 2022. 
  22. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  23. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  24. ^ Eva Joelsson avgår som borgmästare, Sveriges Radio Östergötland, 27 februari 2006.
  25. ^ "Ansvarsalliansen spricker", Östgöta Correspondenten, 10 oktober 2002
  26. ^ "Gamla ansvarsalliansen blir nya folkrörelsealliansen", Östgöta Correspondenten, 23 oktober 2002
  27. ^ S, MP och FP bildar ny majoritet i Linköping Arkiverad 12 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine., Linköpings kommuns webbplats, 22 oktober 2014, läst 11 januari 2015.
  28. ^ Kommunalråd och riksdagsledamot lämnar politiken, Östgöta Correspondenten, 30 november 2013.
  29. ^ Rebecka Gabrielsson kliver av, Östgöta Correspondenten, 25 november 2014.
  30. ^ Karin Granbom Ellison nytt FP-kommunalråd i Linköping, Östgöta Correspondenten, 13 december 2014.
  31. ^ Kommunalråd Arkiverad 12 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine., Linköpings kommuns webbplats, läst 11 januari 2015.
  32. ^ Nu startar Linköpingspolitikern nytt parti, Sveriges Radio P4 Östergötland, 4 november 2020.
  33. ^ Uteslutne Cocozza sitter kvar i fullmäktige – startar nytt parti, SVT Öst, 5 november 2020.
  34. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  35. ^ ”Kommunfullmäktige”. Linköpings kommun. https://www.linkoping.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/kommunfullmaktige/. Läst 1 mars 2024. 
  36. ^ ”Kommunstyrelsen”. Linköpings kommun. https://www.linkoping.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/kommunstyrelsen/. Läst 1 mars 2024. 
  37. ^ Göthe med th, Linköpings starke man Arkiverad 19 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine., Östgöta Correspondenten, 16 juli 2014.
  38. ^ Leanlink Arkiverad 16 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine., kommunens webbplats.
  39. ^ Kommunägda bolag Arkiverad 4 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine., kommunens webbplats.
  40. ^ Lejonfastigheter Arkiverad 5 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine., kommunens webbplats.
  41. ^ [a b] Vänorter Arkiverad 26 november 2010 hämtat från the Wayback Machine., kommunens webbplats, läst 11 augusti 2019.
  42. ^ Corren Arkiverad 28 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  43. ^ ”Arbetsmarknad”. www.linkoping.se. https://www.linkoping.se:80/naringsliv-och-arbete/arbetsmarknad/. Läst 14 maj 2022. 
  44. ^ Linköpings omland och landsbygd i siffror. Linköpings kommun. 2018. sid. 6-7. https://www.linkoping.se/contentassets/4e25bf64e75c4fa8ba0a376bc1a2349b/rapport_linkopings_landsbygd_i_siffror_20181203.pdf. 
  45. ^ ”Företagsområden”. www.linkoping.se. https://www.linkoping.se:80/naringsliv-och-arbete/foretagsstod/linkopings-naringsliv/foretagsmiljoer/foretagsomraden/. Läst 14 maj 2022. 
  46. ^ [a b] ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 14 maj 2022. 
  47. ^ ”Saab i Linköping” (på engelska). Start. https://www.saab.com/sites/saab-i-linkoping. Läst 14 maj 2022. 
  48. ^ ”Gymnasieskola”. www.linkoping.se. https://www.linkoping.se:80/forskola-och-utbildning/gymnasieskola/. Läst 14 maj 2022. 
  49. ^ ”Hitta och jämför gymnasieskolor”. www.linkoping.se. https://www.linkoping.se:80/forskola-och-utbildning/gymnasieskola/hitta-och-jamfor-gymnasieskolor/. Läst 14 maj 2022. 
  50. ^ ”Folkungaskolan”. www.linkoping.se. https://www.linkoping.se:80/forskola-och-utbildning/gymnasieskola/kommunala-gymnasieskolor/folkungaskolan/. Läst 14 maj 2022. 
  51. ^ ”Katedralskolans historia”. www.linkoping.se. https://www.linkoping.se:80/forskola-och-utbildning/gymnasieskola/kommunala-gymnasieskolor/katedralskolan/om-katedralskolan/katedralskolans-historia/. Läst 14 maj 2022. 
  52. ^ ”LiU i siffror”. liu.se. https://liu.se/artikel/liu-i-siffror. Läst 14 maj 2022. 
  53. ^ ”Forskning”. www.vti.se. https://www.vti.se/forskning. Läst 14 maj 2022. 
  54. ^ ”Forskning vid Linköpings universitet”. liu.se. https://liu.se/forskning. Läst 14 maj 2022. 
  55. ^ ”Hitta vård”. 1177. https://www.1177.se/hitta-vard/. Läst 14 maj 2022. 
  56. ^ ”Hälso- och sjukvård”. www.regionostergotland.se. Arkiverad från originalet den 14 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220514144340/https://www.regionostergotland.se/Om-regionen/Uppdrag-och-ansvar/Halso--och-sjukvard/. Läst 14 maj 2022. 
  57. ^ ”Universitetssjukhuset i Linköping”. www.regionostergotland.se. Arkiverad från originalet den 16 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220516205625/https://www.regionostergotland.se/Halsa-och-vard/Vara-sjukhus/Universitetssjukhuset-i-Linkoping/. Läst 14 maj 2022. 
  58. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  59. ^ ”DDB UMU”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. 
  60. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 16 januari 2016)
  61. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  62. ^ Svenska kyrkan (2020). Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 21 september 2020. https://web.archive.org/web/20200921073629/https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/NyckeltalLKF.pdf. Läst 14 maj 2022. 
  63. ^ ”Linköpings domkyrkopastorat”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping. Läst 14 maj 2022. 
  64. ^ ”Linköpings Domkyrka”. visitlinkoping.se. https://visitlinkoping.se/g%C3%B6ra/attraktioner/kyrkor-och-kloster/link%C3%B6pings-domkyrka. Läst 14 maj 2022. 
  65. ^ ”Historia « S:t Nikolai Katolska Församling”. https://www.sanktnikolai.se/om/historia/. Läst 14 maj 2022. 
  66. ^ Yasir. ”Om projektet” (på amerikansk engelska). Linköpings moskéstiftelse (LIMS). https://www.linkopingmoske.se/om-projektet/. Läst 14 maj 2022. 
  67. ^ ”Fornlämningar alldeles inpå husknuten – Corren”. corren.se. 28 januari 2006. Arkiverad från originalet den 14 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220514211514/https://corren.se/nyheter/linkoping/fornlamningar-alldeles-inpa-husknuten-4203308.aspx. Läst 14 maj 2022. 
  68. ^ Här är kulturens pristagare 2022, Linköpings kommun, 20 december 2022, läst 20 december 2022.
  69. ^ Linköpings kommuns kulturpriser, Linköpings kommun, 20 oktober 2022, läst 20 december 2022.
  70. ^ PETTERSSON, BIRGITTA (27 oktober 2014). ”Tretton kommunfåglar i länet för bättre miljö – Corren”. corren.se. Arkiverad från originalet den 9 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220709211025/https://corren.se/nyheter/tretton-kommunfaglar-i-lanet-for-battre-miljo-7461557.aspx. Läst 9 juli 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]