Laholms kommun

Laholms kommun
Kommun
Laholms stadshus (kommunhus)
SloganFör miljö och livskvalitet / Den lilla staden med de stora konstverken
Kommunens vapen.
Laholms kommunvapen
LandSverige
LandskapHalland
LänHallands län
CentralortLaholm
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd26 565 ()[1]
Areal963,39 kvadratkilometer ()[2]
- därav land882,58 kvadratkilometer[2]
- därav vatten80,81 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet30,10 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°31′00″N 13°02′00″Ö / 56.516666666667°N 13.033333333333°Ö / 56.516666666667; 13.033333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHalmstads domkrets (–)
Hallands södra domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1223[3]
Anställda2 175 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1381
GeoNames2697859
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Laholms kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Laholm.

Södra delen av kommunen domineras av Hallandsåsen och kusten längs Laholmsbukten av ett sandvandringsområde. Barrskogar samt vidsträckta myr- och mossmarker dominerar Laholmsslätten som i öster till ett småkuperat landskap.

Tillverkningsindustrin sysselsatte knappt en femtedel av den förvärvsarbetande befolkningen i början av 2020-talet. Den näst största näringsgrenen var jordbruket.

Med undantag för enskilda år har befolkningstillväxten varit stabil ända sedan kommunen bildades 1971. Kommunen har, sedan åtminstone 1990-talet, styrts av borgerliga partier.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Hasslöv, Hishult, Knäred, Laholm, Ränneslöv, Skummeslöv, Tjärby, Veinge, Våxtorp och Ysby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också Laholms stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal storkommuner: Karup (av de tidigare kommunerna Hasslöv, Skummeslöv och Östra Karup), Ränneslöv (av Ränneslöv och Ysby) samt Veinge (av Tjärby och Veinge). Laholms stad och landskommunerna Hishult, Knäred, Laholm och Våxtorp förblev opåverkade.

Laholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Laholms stad, Laholms och Våxtorps landskommuner samt delar ur Karups landskommun (Hasslövs och Skummeslövs församlingar). 1974 införlivades kommunerna Hishult, Knäred, Ränneslöv och Veinge.[5]

Kommunen ingick sedan bildandet till 1975 i Hallands södra tingsrätts domsaga och ingår sedan 1975 i Halmstads tingsrätts domsaga.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen ligger i sydligaste delen av landskapet Halland på gränsen mot såväl Skåne som Småland. Ån Lagan rinner genom kommunen i öst-västlig riktning. Den rinner ut i Laholmsbukten och Kattegatt i väster.

Laholms kommun gränsar i norr till Halmstads kommun i Hallands län, i öster till Ljungby kommun och Markaryds kommun i Kronobergs län samt i söder till Örkelljunga kommun, Ängelholms kommun och Båstads kommun i Skåne län, tidigare Kristianstads län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Hallandsåsen dominerar södra delarna av kommunen. Dess norra sluttning utgörs av en förkastningsbrant med dalgångar, raviner och mindre vattenfall. Uppe på åsen finns en platå med bokskogar, ljunghedar och kärrområden. Utmed Laholmsbukten finns Laholmsbuktens strand, en sandvandringskust med aktiva kustprocesser och mäktiga dynfält. Genom kommunen flyter ån Lagan vars mynning påverkats av sandvandringen.

Södra Laholm domineras av Hallandsåsen, vars nordsluttning är en förkastningsbrant med dalgångar och raviner samt mindre vattenfall. Bokskogar, ljunghedar och kärrområden karakteriserar platån uppe på åsen. Stranden utmed Laholmsbukten är en sandvandringskust med aktiva kustprocesser och mäktiga dynfält. Barrskogar samt vidsträckta myr- och mossmarker dominerar Laholmsslätten. Slätten övergår i öster till ett småkuperat landskap som därefter fortsätter i Småländska höglandet.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Laholms kommun Hela riket






  Bebyggelse (6,5 %)
  Skog (55,9 %)
  Öppen myrmark (3,5 %)
  Jordbruksmark (27,8 %)
  Övrig mark (6,3 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2023 fanns 40 naturreservat i Laholms kommun.[9] Som exempel kan nämnas Hollandsbjär, ett område om åtta hektar som skyddade 1982. Främst utgörs området av ljunghed och det beskrivs av Länsstyrelsen i Hallands län som en "en av de mest värdefulla lokalerna" för nålginst.[10] Ett annat exempel är Blåalt som består av 298 hektar. Reservatet bildades ursprungligen 1997 men utvidgades 2015. Främst består området av ädellövskog med 160 till 240 år gamla träd. I reservatet trivs många ovanliga mossar och lavar, exempelvis bokfjädermossa och bokkantlav.[11]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar:

Distrikt inom Laholms kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i nio distrikt[12]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det 14 tätorter i Laholms kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Laholm &&&&&&&&&&&06798.&&&&&06 798
2 Mellbystrand &&&&&&&&&&&03964.&&&&&03 964
3 Veinge &&&&&&&&&&&01446.&&&&&01 446
4 Knäred &&&&&&&&&&&01257.&&&&&01 257
5 Våxtorp &&&&&&&&&&&01004.&&&&&01 004
6 Lilla Tjärby &&&&&&&&&&&&0941.&&&&&0941
7 Vallberga &&&&&&&&&&&&0716.&&&&&0716
8 Genevad &&&&&&&&&&&&0704.&&&&&0704
9 Skottorp &&&&&&&&&&&&0549.&&&&&0549
10 Ränneslöv &&&&&&&&&&&&0467.&&&&&0467
11 Hishult &&&&&&&&&&&&0358.&&&&&0358
12 Hasslöv &&&&&&&&&&&&0265.&&&&&0265
13 Ysby &&&&&&&&&&&&0258.&&&&&0258
14 Östra Karup (del av*) 2

Centralorten är i fet stil.

*Större delen av Östra Karup tillhör Båstads kommun.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2018 styrs Laholms kommun av en "sexklöver" bestående av Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och det lokala Trygghetspartiet[13]

I Laholms kommun benämns kommunalråden kommunråd.[14]

År Partier
1994-1998[15] C M KD FP Ö1
1998–2002 C M KD
2002-2006 C M KD FP
2006-2010 M C FP KD
2010-2014 M C FP KD
2014-2018 M C MP KD L
2018- C M KD L MP TP
2012- C S M KD L

1 "Ö" var Pensionärspartiet.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Jonas Hellsten
Förste vice ordförande C Ove Bengtsson
Andre vice ordförande S Siv Påhlsson

Källa:[16]

Lista över kommunfullmäktiges ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Roland Gottfridsson (Centerpartiet)[17] 1 januari 1986 31 oktober 1994
  Thomas Jönsson (Moderaterna)[18] 1 november 2002 31 oktober 2006
  Jan Gustavsson (Centerpartiet)[19] 1 november 2006 31 oktober 2010
  Thomas Jönsson (Moderaterna)[18] 1 november 2010 31 januari 2012
  Christian Wahl (Moderaterna)[20] 31 januari 2012 14 oktober 2014
  Roland Gottfridsson (Centerpartiet)[17] 15 oktober 2014 14 oktober 2018
  Jonas Hellsten (Moderaterna)[21] 15 oktober 2018

Mandatfördelning i Laholms kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

Största partiet i valen till kommunfullmäktige är Socialdemokraterna sedan valet 2014. Partiet blev även största partiet i valen 1994-2002. Innan dess var Moderaterna största parti i valen 2006 och 2010 och Centerpartiet var största partiet under perioden 1970-1991. [22] Näst största parti är Centerpartiet sedan valet 2018, och före det var Moderaterna näst största parti 2014-2018. I valen 1994-2002 var Centerpartiet det näst största partiet.[23]

Samtliga åtta riksdagspartier finns representerade i Laholms kommunfullmäktige. Dessutom hade SPI Välfärden mandat från 1998 till 2018 och Laholmspartiet sedan 2002. Sen valet 2018 finns även det lokala Trygghetspartiet samt Medborgerlig samling representerat i kommunfullmäktige. Ny demokrati fanns representerade i Laholms kommunfullmäktige i valen 1991-1998 och i valen 1991 och 1994 invaldes även Pensionärspartiet.

ValårVSMPÖVRSPISDNYDLPTPMEDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970141845
141845
4189,4
329
1973142636
142636
4991,7
418
19761132546
132546
4991,8
3712
19791142059
142059
4990,6
3712
19821151192110
1519210
4990,8
3415
19852141154112
21415412
4988,5
3415
1988215315419
21531549
4984,8
3514
1991212213133310
21223133310
4984,6
3316
199421532113229
2153213229
4984,3
2920
1998313231112410
31323112410
4979,06
3019
200221322113448
2132213448
4977,63
2920
2006210111293210
210293210
4179,15
2615
201019213272113
92327213
4181,18
2219
201411032517129
10325729
4183,13
2417
201818173127227
87327227
4184,65
2417
20221818146237
8846237
4181,41
2318
  • Övriga partier 1991–1994 var Pensionärspartiet
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd, valet 2022[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
SD Hishult 32,99  % 19,72  %
S Laholm Ö 28,50  % 19,40  %
M Skummeslöv 28,49  % 17,20  %
C Våxtorp 27,15  % 13,95  %
MED Laholm V 12,48  % 9,34  %
KD Ränneslöv 11,14  % 6,32  %
L Skummeslöv 8,78  % 4,84  %
V Tjärby 7,30  % 3,66  %
LP Hishult 4,49  % 3,02  %
MP Våxtorp 3,30  % 2,44  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna har två vardera, medan Socialdemokraterna, Laholmspartiet och Kristdemokraterna har en ledamot var.[24]

Presidium 2018–2022
Ordförande C Erling Cronqvist
Förste vice ordförande M Roland Norrman
Andre vice ordförande S Kjell Henriksson

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Jan Gustavsson (Centerpartiet)[25][26] 1986 28 april 2005
  Erling Cronqvist (Centerpartiet)[27] 28 april 2005 31 december 2006
  Per Asklund (Moderaterna)[28] 1 januari 2007 22 november 2011
  Thomas Jönsson (Moderaterna)[18] 20 december 2011 31 december 2014
  Elisabet Babic (Moderaterna) 1 januari 2015 31 december 2018
  Erling Cronqvist (Centerpartiet) 1 januari 2019 31 december 2022[29]

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd 2018-2022 Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och ungdomsnämnd C Åke Hantoft M Anita Fast S Bo Tengqvist
Kultur- och utvecklingsnämnd C Ove Bengtsson M Angela Magnusson S Magnus Johansson
Samhällsbyggnadsnämnd M Knut Slettengren C Gudrun Pettersson S Ove Bengtsson
Socialnämnd M Kenneth Camitz C Majvor Persson S Kristina Jönsson

Källa:[30]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I början av 2020-talet sysselsatte tillverkningsindustrin knappt en femtedel av den yrkesverksamma befolkningen. Det var därmed den största näringsgrenen följt av jordbruket som sysselsatte cirka åtta procent av kommunens förvärvsarbetande. En av Europas modernaste laxodlingar finns i kommunen. Den ägs av Sydkrafts laxodling och bygger vidare på en lång tradition av laxodling i området. Bland de största företagen återfinns plastindustrin DIAB AB och Specma AB som sysslar med hydralik och centralsmörjning.[7]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transport[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning löper E6 och Västkustbanan som trafikeras av Öresundståg med station i Laholm. Från nordväst mot öster genomkorsas kommunen av riksväg 15 och från väster mot sydöst av riksväg 24. Denna förbinds ytterligare med europavägen av länsväg 115 mot Båstad.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 26 565 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 100:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Laholms kommun 1970–2020[31]
ÅrFolkmängd
1970
  
18 683
1975
  
19 830
1980
  
21 059
1985
  
21 462
1990
  
22 661
1995
  
23 120
2000
  
22 747
2005
  
23 037
2010
  
23 390
2015
  
24 195
2020
  
25 967

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Området som utgör Laholms kommun har en lång tradition av keramiktillverkning och krukmakarverkstäder. Detta kan härledas till de geografiska förutsättningarna där Lagan gav lera, ved och handelsplatser och således gav möjligheter för att etablera och utveckla relaterad verksamhet. Under 1900-talet industrialiserades keramiktillverkningen genom Firma Laholms Keramik (1946-85) och Jani-keramik (1950-70). Även om dessa verksamheter lagts ner tillverkades keramik fortsatt i området per 2018.[32]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält tre bjälkvis över varandra ställda laxar av silver med röd beväring, därest sådan skall komma till användning.

Fiskarna kommer redan på de äldsta kända stadssigillet från 1300-talet. Deras ställning har dock varierat. På 1300-talssigillet är fiskarna bjälkvist ställda över varandra vågrätt med fiskarna vänsterställda. Under 1500-talet var fiskarna lodrätt stolpvis ställda, den mellersta fisken vänd uppåt, de båda yttre nedåt. Senare tiders sigill återger vanligen fiskarna högerställda. När vapnet 1940 skulle fastställas av Kungl. Maj:t definierades de som laxar. Magistraten i Laholm hade framfört önskemål om att fiskarna i sin helhet skulle vara silverfärgade för att mer likna verkliga laxar, men Riksheraldikerämbetet avslog förlaget då det ansågs inte följa heraldiska regler. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för Laholms kommun i PRV år 1974. Två andra vapen, från 1960-talet, fanns inom kommunens område.[33]

Engelska distriktet Kingston upon Thames i London har ett nästan identiska vapen.[34]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Laholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/laholm. Läst 30 september 2023. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Halland&municipalities=Laholm&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 30 september 2023. 
  10. ^ ”Hollandsbjär”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/hollandsbjar.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a888&sv.12.382c024b1800285d5863a888.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 30 september 2023. 
  11. ^ ”Blåalt”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/blaalt.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a888&sv.12.382c024b1800285d5863a888.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 30 september 2023. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Så ska Laholm styras”. SVT Nyheter Halland. 8 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/val2018/sa-ska-laholm-styras. Läst 2 december 2018. 
  14. ^ ”Moderat ordförande i kommunstyrelsen”. Laholms kommun. Arkiverad från originalet den 27 december 2019. https://web.archive.org/web/20191227191624/https://www.laholm.se/politik-paverkan/dina-politiker/kommunrad/. Läst 3 oktober 2017. 
  15. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994–2014 Arkiverad 14 september 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2 december 2018
  16. ^ ”Kommunfullmäktige”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/Namndinfo.aspx?NamndID=117&NamndText=Kommunfullm%C3%A4ktige&Lopnummer=346. Läst 2 december 2018. 
  17. ^ [a b] ”Förtroendevalda i Laholms kommun - Roland Gottfridsson (C)”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/PersonInfo.aspx?PersonId=91&ShowHistory=yes. Läst 3 oktober 2017. 
  18. ^ [a b c] ”Förtroendevalda i Laholms kommun - Thomas Jönsson (M)”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/PersonInfo.aspx?PersonId=119&ShowHistory=yes. Läst 3 oktober 2017. 
  19. ^ ”Mångårigt kommunråd ur tiden”. Laholms kommun. 2 januari 2014. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171004085023/https://www.laholm.se/nyheter/nyheter-2014/mangarigt-kommunrad-ur-tiden/. Läst 3 oktober 2017. 
  20. ^ ”Förtroendevalda i Laholms kommun - Christian Wahl (M)”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/PersonInfo.aspx?PersonId=391&ShowHistory=yes. Läst 3 oktober 2017. 
  21. ^ Förtroendevalda i Laholms kommun - Jonas Hellsten, läst 2018-12-02
  22. ^ I valet 1988 fick Centerpartiet och Socialdemokraterna lika många mandat men Centerpartiet fick fler röster.
    I valet 2002 fick Centerpartiet och Socialdemokraterna lika många mandat men Socialdemokraterna fick fler röster.
    I valet 2006 fick Moderaterna och Socialdemokraterna lika många mandat men Moderaterna fick fler röster.
  23. ^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
  24. ^ ”Kommunstyrelse”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/Namndinfo.aspx?NamndID=11&NamndText=Kommunstyrelsen&Lopnummer=350. Läst 7 mars 2021. 
  25. ^ ”Jan Gustavsson har avlidit”. Hallandsposten. 30 december 2013. http://www.hallandsposten.se/familj/jan-gustavsson-har-avlidit-1.1548177. Läst 3 oktober 2017. 
  26. ^ ”Jan Gustavssons sista dag som kommunråd”. Sveriges Radio. 28 april 2005. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=604657. Läst 3 oktober 2017. 
  27. ^ ”Förtroendevalda i Laholms kommun - Erling Cronqvist (C)”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/PersonInfo.aspx?PersonId=117&ShowHistory=yes. Läst 3 oktober 2017. 
  28. ^ ”Förtroendevalda i Laholms kommun - Per Asklund (SPI)”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/PersonInfo.aspx?PersonId=100&ShowHistory=yes. Läst 3 oktober 2017. 
  29. ^ Jonatan Gernes (29 december 2022). ”Erling Cronqvist: ”Känns väldigt bra att få avsluta som KSO””. hallandsposten.se. https://www.hallandsposten.se/1.88912150. Läst 30 september 2023. 
  30. ^ ”Politisk organisation”. Laholms kommun. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171004085016/https://www.laholm.se/politik-paverkan/Politisk-organisation/. Läst 3 oktober 2017. 
  31. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  32. ^ Laholm. ”Laholm uppmärksammar kulturarvsår”. www.laholm.se. Arkiverad från originalet den 28 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230128124215/https://www.laholm.se/nyheter/nyheter-2018/uppmarksammar-kulturarvsar/. Läst 30 september 2023. 
  33. ^ Kommunvapen i Halland, Stig-Åke Petersson i årsboken Halland 1978
  34. ^ ”Coat of arms of Kingston upon Thames” (på engelska). Distriktet Kingston upon Thames officiella website. Arkiverad från originalet den 16 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140116122323/http://www.kingston.gov.uk/info/200233/your_mayor/513/coat_of_arms. Läst 15 januari 2014. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]