Kungsörs kommun

	Kungsörs kommun; Kommun
	Kommunhuset
	; Kungsörs kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Södermanland; Västmanland
Län	Västmanlands län
Centralort	Kungsör
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	8 643 (2023-12-31)
Areal	227,13 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	202,61 kvadratkilometer
- därav vatten	24,52 kvadratkilometer
Bef.täthet	42,66 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°25′00″N 16°05′00″Ö / 59.416666666667°N 16.083333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Västmanlands domkrets (2001-04-01–); Köpings domsaga (–2001-04-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2056
Anställda	875 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1960
GeoNames	2698680
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Kungsörs kommun är en kommun i Västmanlands län i landskapen Södermanland och Västmanland. Centralort är Kungsör.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Björskog, Kung Karl, Kungs-Barkarö och Torpa, alla i Åkerbo härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Kungsörs municipalsamhälle inrättades 7 april 1904 och upplöstes 1907 när Kungsörs köping bildades genom en utbrytning ur Kung Karls landskommun.

Vid kommunreformen 1952 uppgick alla landskommunerna i Kung Karls landskommun.

Kungsörs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungsörs köping och Kung Karls landskommun. ^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Köpings domsaga för att från 2001 ingå i Västmanlands domsaga.^[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld delad av blått, vari en krona av guld, och silver, vari en av vågskuror bildad blå bjälke, överlagd med en stolpvis ställd röd kavle.

Vapnet, som fastställdes för Kungsörs köping 1941, syftar på en tolkning av ortnamnet som "konungarnas vadställe". Kronan avser tre konungar Karl. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1974. Sammanläggningsdelen Kung Karl saknade vapen.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kungsörs kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			8 200
1975			8 279
1980			8 606
1985			8 322
1990			8 472
1995			8 365
2000			8 148
2005			8 303
2010			8 089
2015			8 343
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Kungsörs församling.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Kungsörs kommun. ^[8]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Kungsör	&&&&&&&&&&&05885.&&&&&05 885
2	Valskog	&&&&&&&&&&&&0693.&&&&&0693

Centralorten är i fet stil.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Gunilla A. Aurusell
Förste vice ordförande	FP	Olof Lindberg
Andre vice ordförande	M	Margareta Karlsson

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	S	Marie Norin Junttila	FP	Ulla Bergh
Barn- och utbildningsnämnden	S	Mikael Peterson	FP	Gunilla Wolinder
Valnämnden	S	Dan Stigenberg	S	Maija Liisa Åsenbrygg

Mandatfördelning i Kungsörs kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

23

10

7

3

2

23

10

7

3

45

92,4

34

11

1973

2

22

11

6

4

2

22

11

6

4

45

92,4

35

10

1976

2

21

12

6

4

2

21

12

6

4

45

91,2

33

12

1979

2

21

10

5

1

6

2

21

10

5

6

45

91,0

29

16

1982

2

19

1

8

3

6

2

19

8

3

6

39

92,0

26

13

1985

2

18

1

7

4

7

2

18

7

4

7

39

89,1

24

15

1988

2

19

2

6

5

2

19

2

6

5

39

85,7

23

16

1991

1

15

2

4

5

4

2

6

15

2

4

5

4

2

6

39

85,3

23

16

1994

2

18

2

1

2

4

2

1

7

2

18

2

4

2

7

39

85,5

23

16

1998

4

15

2

1

2

4

2

3

6

4

15

2

4

2

3

6

39

79,37

21

18

2002

3

17

7

4

3

5

3

17

7

4

3

5

39

78,00

19

20

2006

2

15

1

8

3

2

8

2

15

8

3

2

8

39

78,33

21

17

2010

2

13

1

2

4

7

1

9

2

13

2

4

7

9

39

82,08

18

21

2014

2

14

2

5

3

1

7

2

14

2

5

3

7

39

83,85

18

21

2018

2

11

6

4

2

1

5

2

11

6

4

2

5

31

85,54

14

17

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kungsör har fyra gamla och mycket väl bevarade kyrkor, en i varje kyrkosocken i kommunen.

Kung Karls Kyrka uppfördes mellan åren 1690 och 1694. Arkitekt var Nicodemus Tessin d.y. Kyrkan betalades helt och hållet av Kung Karl XI. Den är i barockstil, korsformig med centralplan och kupol, byggd i murverk av tegel med putsad fasad. Fristående klockstapel med två klockor. Kyrkan är unik på så vis att den är en av mycket få välbevarade kyrkor i världen byggd med en korsformig placering och uppförande där varje utlöpande byggnadsformation/korsdel är placerad i respektive väderstreck Norr-Söder-Väster-Öster.

Kungs-Barkarö kyrka uppfördes omkring år 1300, men den spånklädda tornspiran kom till först på 1600-talet. Arkitekten är okänd. Byggnadstypen är långhus av murverk (gråsten).

Björskogs kyrka är uppförd i etapper mellan åren 1200 och 1807 (har mycket komplicerad byggnadshistoria). Arkitekten är okänd. Byggnadsstilen är nyklassicism, och kyrkan är treskeppig (från början enskeppig), byggd i murverk med putsad fasad. Den har en dopfuntsfot av granit från 1100-talet.

Torpa kyrka, vars kor och sakristia uppfördes åren 1075–1149, medan långhuset uppfördes 1300–1499 och vapenhuset 1450–1499, är en tvåskeppig hallkyrka med rak altarvägg. Den är byggd i putsat murverk med sadeltak täckt av järnplåt. Kyrkan har en lång och intressant historia och är delvis betydligt äldre än själva orten Kungsör som den numera tillhör. Den har målningar från minst sex epoker; även bysantinska målningar har påträffats.