Wenne (släkt)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Jakob Wenne)

Wenne är ett släktnamn som uppträder i Nedre Satakunta och Egentliga Finland under 1400- till 1600-talet. Släkten, som antagligen tillhörde det lägre frälset, består av tre delar som inte säkert kan knytas samman. Efter 1490-talet utmärkte sig släkten genom att flera av dess medlemmar var på prästbanan.

Släktens medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Tomas Wenne[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta personen med namnet Wenne är Tomas Wenne som år 1420 var sjätte man i den synenämnd som skulle utstaka biskopens andel i ängarna i Polsu by invid Kjulo träsk. Sannolikt var han den siste frälsemannen i uppräkningen av nämndens medlemmar.

Släktkretsen kring Henrik Wenne[redigera | redigera wikitext]

Henrik Wenne (född ca 1465, död 1513) var kanik och domprost vid Åbo domkapitel. Han förde tre sjöblad i sitt vapen. Hans far hette Nils och han hade en syster som var gift med Peder Gunnersson. Peder var en av de frälsemän som i biskop Magnus tjänst stupade vid Viborg år 1495.

Jakob Wenne och hans avkomlingar[redigera | redigera wikitext]

Samtida med Henrik Wenne och verksam i Åbo var en Jakob Wenne. I januari 1503 inskrevs vid universitetet i Köln en studerande Jacobus Mathiae Aboensis de Suecia som möjligen är han och enligt det skulle hans fars namn ha varit Mats. Han studerade vid universitetet i Rostock 1505–1508 och blev magister där. År 1514 omnämns han som kanik i Åbo, möjligen som ett slags efterträdare till Henrik Wenne, och år 1527 hade han avancerat till ärkepräst. Jakob Wenne d.ä. avled i pesten år 1530.

En systerson till Jakob Wenne med samma namn studerade i Rostock åren 1513–1518. Han hade svårt att finansiera sina studier men fick lån i Lübeck. Efter Jakob Wenne den äldres död 1530 skrev biskopen i Åbo till kungen och bad att Jakob den yngre skulle utses till hans efterträdare. Han utsågs till kanik men dog redan år 1532. Lagligheten i hans äktenskap med Gertrud Staffansdotter ifrågasattes men godtogs år 1569 genom ett beslut av biskopen.

Jakob den yngres son Jöns Wenne föddes på 1510-talet. Han var kyrkoherde först i Raumo (1554–1556) och sedan i Eura (1557–1572). Hans sigill återgav i vapenfältet ett stående sjöblad. [1] Hans hustru hette Helga Olofsdotter. Sonen Martin Jönsson Wenne var kyrkoherde i Eura åren 1574–1577 och hade i sitt sigillvapen ett snarlikt sjöblad.

En annan son var Lars Jönsson Wenne som nämns från 1577 till 1588 då han dog. Han var kaplan i Kjulo men efterträdde sin bror Martin som kyrkoherde i Eura år 1577. Han var gift med Valborg Sigfridsdotter från Kjulo, sondotter till Filip Olofsson Rinder som före Jöns Wenne hade varit kyrkoherde i Eura och Pöytis. Lars och Valborg hade flera barn. Ett var Erik Larsson Venne. Han var kaplan i Ulvsby, kyrkoherde där från 1585 och därtill kyrkoherde i Björneborg från år 1602. Han avled 1616. Hans hustru hette Brita. En Johan Vännå har antagits vara bror till honom och begravdes i Åbo domkyrka år 1600. En till namnet obekant syster var gift med lagläsaren och borgmästaren i Åbo Nils Eriksson. De hade en son Johan Nilsson Wenno som var kaplan och domkyrkosyssloman i Åbo och från 1634 kyrkoherde i Virmo. Han avled 1667. Han var gift med Brita Mårtensdotter, barn till borgmästaren i Åbo Bertil Mårtensson.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ruuth, J.W: Suomen rälssimiesten sineteistä lopulla 1500-lukua ja alussa 1600-lukua (Om det finska frälsets vapen i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet) Historiallinen arkisto XI (1891), bildplansch 17 nr 194

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Åbo domkyrkas svartbok, Finlands statsarkiv 1890, Helsingfors
  • Bidrag till Finlands historia IV, Finlands statsarkiv 1912, Helsingfors, s. 380–381
  • Finlands medeltidsurkunder V, Finlands statsarkiv 1928, Helsingfors
  • Finlands medeltidsurkunder VI, Finlands statsarkiv 1930, Helsingfors
  • Finlands medeltidsurkunder VII, Finlands statsarkiv 1933, Helsingfors
  • Finlands medeltidsurkunder VIII, Finlands statsarkiv 1928, Helsingfors 1935

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Leinberg, K.G: Det odelade finska biskopsstiftets herdaminne, Helsingfors 1895
  • Leinberg, K.G: Åbo stifts herdaminne 1554–1640, Helsingfors 1903
  • Olsson, G: Freden i Köpenhamn 1509, Studier tillägnade Curt Weibull, Göteborg 1946, s. 313-335.
  • Pohjolan-Pirhonen, H: Arvid Kurki ja vuoden 1510 piispanvaalit (Arvid Kurck och biskopsvalet 1510), Historiallinen aikakauskirja 1955:1 s. 47–63
  • Pirinen, K: Turun tuomiokapituli keskiajan lopulla (Åbo domkapitel i slutet av medeltiden), Helsinki 1956
  • Maliniemi, A: Piispa Olavi Maununpojan ja tuomiorovasti Henrik Wennen kuolinpäivät (Datum för biskop Olav Magnussons och domprosten Henrik Wennes död), Turun historiallinen arkisto 17 (1964) s. 65–72;
  • Nuorteva,J: Suomalaisten ulkomainen opinkäynti ennen Turun akatemian perustamista 1640 (Finländares utlandsstudier före grundandet av Åbo akademi 1640), Suomen kirkkohistoriallinen seura, Helsinki 1997
  • Pousar, Jarl: ”Prelaterna Wenne i Åbo” , Genos 71(2000): 47–54.
  • Koskinen, U. & V. Nissilä: Lisätietoja Euran Lähteenojan ja Souppaan sukupiiristä 1400–1600-luvulla (Tilläggsinformation om släktkretsen kring Lähteenoja och Souppas i Eura på 1400–1600-talet), Genos 2019, s. 194–215