Denna bild (eller alla bilder i denna artikel eller kategori) bör återskapas med hjälp av vektorgrafik som en SVG-fil. Detta har flera fördelar; se Commons:Media for cleanup för mer information. Om det redan existerar en SVG-version av denna bild, var vänlig och lägg upp den. Efter att en SVG-version lagts upp, ersätt denna mall med {{vector version available|nytt bildnamn.svg}} på denna sida.

Alla bilder i denna mediafil laddades upp i formatet JPEG även fast den inte innehåller fotografisk information. Denna information kunde sparas mer effektivt eller noggrant i formaten PNG eller SVG. Om det är möjligt, var god ladda upp en PNG- eller SVG-version av denna bild utan komprimeringsfel som kommer från en källa som inte är JPEG (eller med befintliga fel borttagna). Efter detta, var god ta bort JPEG-versionen med {{Superseded|NyBild.filändelse}}, och ta bort denna mall. Denna mall bör inte läggas till på fotografier eller inskannade bilder. För mer information, se {{BadJPEG}}.

Sammanfattning

Så här fungarar en värmepump

Man har sedan århundrade tillbaka använt sig av is som kylmedel. Man ”sparade” is för att även kunna använda den vid varmare årstider. På 1500-talet lärde man sig att använda andra metoder för att uppnå en temperatur som var lägre än 0 oC, tex genom att blanda salt och is.

På 1800-talet började man utveckla kyltekniska processer och år 1834 ansökte amerikanen Jacob Perkins om ett patent som i stora drag beskriver kompressorkylprossesen som är dagens mest använda kylmetod.

Med kyltekniken ”pumpar” man värme från en plats med lägre temperatur till en med högre. Samma metod som man använder i kylskåp och dylikt används även i värmepumpar.

För att åstadkomma en temperatur som är högre än omgivningen krävs det att energi tillförs i någon form, vanligtvis elenergi. Den vanligaste metoden man använder i värmepumpar kallas för kompressorprocessen. Den består av fyra huvudkomponenter: förångare, kompressor, kondensor och strypanordning. Den kylalstring som man eftersträvar vid ett kylskåp erhålls i förångaren, där köldmediet börjar koka. Detta sker genom att kompressorn kontinuerligt ”suger” upp ångan. För förångning av köldmedievätskan (ammoniak eller freoner) krävs det värme, vilket hämtas från utrymmet som kylts ned. I kompressorn komprimeras ångan till ett högre tryck och förs till kondensorn, där den kondenseras dvs. återgår till vätskeform. Vid detta förlopp frigörs den värme som måste bortföras. Det är denna värme som man använder hos en värmepump. Köldmediet leds från kondensorn till förångaren i ett kontrollerat flöde så att tryckdifferensen upprätthålls med hjälp av strypanordningen. Styranordningen är vanligtvis en ventil men på mindre anläggningar kan det även vara ett tunt rör. Valet av köldmedium påverkar vilka tryck som uppträder i systemet och vilka material som kan användas. Ett vanligt köldmedium är ammoniak men på 1930-talet började man även använda freoner som är halogenerade kolväten. Användningen av detta köldmedium har dock under senare tid begränsats på grund av deras inverkan på stratosfärens ozonhalt. Från strypventilen kommer det sedan kall vätska med lågt tryck som förs ut i förångaren.

En värmepump som hämtar värmeenergi vid 0 oC och lämnar vid +30 oC har drivenergi på 1kW och hämtar 4kW från en värmekälla med låg temperatur. Summan av dessa effekter avges från värmepumpen och kan utnyttjas, vilket i detta fall blir 5kW.

På grund av ökad levnadsstandard runt om i världen har resultatet inneburit en ökad efterfråga på olika teknik inom kylteknik, det klassiska tillämsområdet finns inom livsmedelsindustrin. I vardagslivet används kylteknik i kylskåp och frysskåp, för luftbehandling, komfortkyla och värmepumpar och i sportanläggningar för konstgjorda isbanor. Stora industriella tillämpningar av kyltekniken finns inom kemisk industri och processindustri. Bergvärme

Licensiering

Jag, upphovsrättsinnehavaren av detta verk, publicerar härmed det under följande licenser:

Tillstånd ges att kopiera, distribuera och/eller modifiera detta dokument under villkoren i GNU Free Documentation License, Version 1.2 eller senare version publicerad av Free Software Foundation, utan oföränderliga avsnitt, framsidestexter eller baksidestexter. En kopia av licensen ingår i avsnittet GNU Free Documentation License.http://www.gnu.org/copyleft/fdl.htmlGFDLGNU Free Documentation Licensetruetrue

	Denna fil har gjorts tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-Dela Lika 3.0 Generisk
	Du är fri: att dela – att kopiera, distribuera och sända verket att remixa – att skapa bearbetningar På följande villkor: erkännande – Du måste ge lämpligt erkännande, ange en länk till licensen och indikera om ändringar har gjorts. Du får göra det på ett lämpligt sätt, men inte på ett sätt som antyder att licensgivaren stödjer dig eller din användning. dela lika – Om du remixar, transformerar eller bygger vidare på materialet måste du distribuera dina bidrag under samma eller en kompatibel licens som originalet.
	Detta licenstillägg lades till till denna fil som en del av GFDL:s licensuppdatering.http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/CC BY-SA 3.0Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0truetrue

Denna fil har gjorts tillgänglig under licenserna Creative Commons Erkännande-Dela Lika 2.5 Generisk, 2.0 Generisk och 1.0 Generisk.

Du är fri:

• att dela – att kopiera, distribuera och sända verket
• att remixa – att skapa bearbetningar

På följande villkor:

• erkännande – Du måste ge lämpligt erkännande, ange en länk till licensen och indikera om ändringar har gjorts. Du får göra det på ett lämpligt sätt, men inte på ett sätt som antyder att licensgivaren stödjer dig eller din användning.
• dela lika – Om du remixar, transformerar eller bygger vidare på materialet måste du distribuera dina bidrag under samma eller en kompatibel licens som originalet.

https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5CC BY-SA 2.5 Creative Commons Attribution-Share Alike 2.5 truetrue

Du får själv välja den licens du vill använda.