Elias Brandel (företagare)
Elias Brandel, född 30 december 1707 i Stockholm, död där 18 december 1754,[1] var en svensk företagare och handelsman.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Elias Brandel var son till Hans Brandel (1654–1720) från Breslau i Schlesien, borgare i Stockholm, och Maria Balck (d. 1723). Han gifte sig 1741 med Anna Maria Schütz. Hans bröder Carl Christian och Daniel var verksamma i London respektive Holland, och hans bror Gottfried Brandel var grosshandlare och handelsman i Stockholm.
Handelsverksamhet[redigera | redigera wikitext]
Elias Brandel var från början Körsnär men startade tidigt handelsrörelse med sin kompanjon Justus Johan Knigge under namnet Knigge & Brandel. Firman gjorde affärer med Ostindiska Kompaniet i Göteborg, vilket utvecklades till en omfattande importverksamhet. Firman upphörde 1736 men de gemensamma affärerna fortsatte långt efter[2].
Bomullsväveri[redigera | redigera wikitext]
År 1732 startade Brandel bomullsväveri på Blasieholmen. 1741 flyttades väveriet till Kungsholmen i en nyuppförd fastighet, granne med Kongl. myntet. Den skadades allvarligt vid Kungsholmens brand 1750, men byggdes upp igen året efter. Väveriet hade 54 vävstolar och mer än 160 anställda.[3]
Sockerbruk[redigera | redigera wikitext]
Det Stålarmska huset låg granne med Bååthska palatset på tomten Blasieholmen 93. Där byggde friherre Fabian Löwen 1746 ett sockerbruk, vilket han sålde till Erland Carlsson Broman 1748.[4] Nuvarande Teatergatan utgjorde infart till brukstomten. Elias Brandel köpte 1751 tomten med bostadshus och sockerbruk.[5] Sockertillverkningen var omfattande och Elias Brandels import av sockerråvaror, bomull och andra kolonialprodukter gjorde honom till Stockholms näst störste importör av kolonialvaror efter Claes Grill.
Fastighetsägare[redigera | redigera wikitext]
Brandel var även fastighetsägare: förutom den Stålarmska fastigheten (nuvarande Blasieholmsgatan 4A och Teatergatan 6) och sockerbruket (Blasieholmsgatan 4B) ägde Brandel en trädgårdstomt på västra sidan Blasieholmsgatan, på vilken Blasieholmskyrkan senare uppfördes. 1752 köpte Elias Brandel även den Palmcreutzska gården vid Strömmen (nuvarande sydöstra hörnet av Grand Hotel), vilken hyrdes ut till tjänstemän.[4] Efter Elias död köpte änkan Anna Maria Brandel 1761 även granntomten Blasieholmen 94 och 95 (nuvarande Blasieholmsgatan 2).[4]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Elias Brandel gifte sig i Göteborg 1741 med Anna Maria Schütz, dotter till Samuel Schütz, handelsman i Göteborg och hans hustru Anna Maria Prunck. Hennes far Samuel Schütz och hennes bröder Jacob och Johan tillhörde kretsen av framgångsrika handelsmän och brukspatroner som fanns i Göteborg under Ostindiska kompaniets storhetstid.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Svensk slägtkalender 1888, Svenska ättartal 1893
- ^ ”Hennes snilles styrka”. https://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1193036/FULLTEXT01.pdf. Läst 8 april 2019.
- ^ Elers, Johan (1800). Stockholm, Volym 2. H. Nordström
- ^ [a b c] Wrangel, Fredrik Ulrik (1914). Blasieholmen och dess inbyggare
- ^ ”Stockholms Stads Fastighetsregister 1675 - 1875”. http://stadsarkivet.stockholm.se/hitta-i-arkiven/i-arkiven/fastighetsregister-1675-1875/. Läst 27 januari 2018.