Carl Jöran Furtenbach
| Carl Jöran Furtenbach | |
| Född | 1725 Stockholm |
|---|---|
| Död | 25 maj 1792 |
| Vistelseort | Skellefteå socken |
| Etnicitet | Svensk |
| Utbildning | Jurist |
| Känd för | Häradshövding i Västerbottens södra kontrakts domsaga. |
| Titel | Häradshövding |
| Period | 1762–1792 |
| Maka | Margareta Apollonia Susanna Petersen (g. 1766–1777) Märta Helena Örnberg (g. 1780–1792) |
| Barn | Carolina Margareta (f. 1790) Carl Olof (f. 1792.) |
| Föräldrar | Carl Furtenbach (1687–1772) Brita Matiasdotter Pahl (1701–1772) |
| Släktingar | Carl Fredrik Furtenbach, syskonbarn |
Carl Jöran Furtenbach, född 1725 i Stockholm, död 25 maj 1792, var en svensk häradshövding.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Furtenbach föddes i Stockholm som son till Carl Furtenbach (1687–1772) och Brita Matiasdotter Pahl (1701–1772).
Furtenbach gifte sig i Stockholm 1766 med 25-åriga Margareta Apollonia Susanna Petersen.[1] Furtenbach anlade Strömsörs herrgård i Skellefteå socken 1770.[2] Makan avled 1777 och äktenskapet blev barnlöst.[3]
Furtenbach gifte om sig 1780 med Märta Helena Örnberg (1761–1799), dotter till Olof Örnberg (1779–1804) och Margareta Warg (1738–1820).[4] I äktenskapet föddes dottern Carolina Margareta (f. 1790)[5] och sonen Carl Olof (f. 1792.).[1]
Karriär[redigera | redigera wikitext]
Furtenbach flyttade till Skellefteå socken 1754 som jurist.[1]
År 1757 blev Furtenbach vice häradshövding för Västerbottens södra kontrakts domsaga.[3] Den ordinarie tjänsten som häradshövding för domsagan fick han 1762. Tjänsten behöll han fram till sin död. Han efterträddes av brorsonen Carl Fredrik Furtenbach.[6]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] ”Sevärt längs Hälsans stig - PDF Gratis nedladdning”. Skellefteå hembygdsförening. sid. 8–9. https://docplayer.se/15834595-Sevart-langs-halsans-stig.html. Läst 29 juli 2023.
- ^ ”Strömsör”. Skellefteå hembygdsförening. https://www.hembygd.se/skelleftea/plats/339447/text/66016. Läst 29 juli 2023.
- ^ [a b] Nordström, B-M (2002). ”Herrnhutismen i Skellefteå”. Skelleftebygden (Föreningen för Skellefteforskning, Skefo): sid. 21. https://ssfske.se/skelleftebygden/arkiv/2002_1.pdf. Läst 29 juli 2023.
- ^ Leonard Bygdén. ”180 (Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Andra delen)”. runeberg.org. https://runeberg.org/hernosandh/2/0182.html. Läst 29 juli 2023.
- ^ ”Skellefteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010174/C/6 (1789-1802) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034379_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=3087,-772,2503,4630. Läst 29 juli 2023.
- ^ Trolle Önnerfors, Elsa. Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt. sid. 1, 4–5. https://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa%3Bjsessionid%3D2DEDE69AA037B9B25BE5CE665724BB34%3FdokumentId%3D21000001424980%26thumbnail%3Dfalse.