Arjeplogs kommun

Arjeplogs kommun
Kommun
Arjeplog på 1940‐ eller 1950‐talet
SloganEn väg, många möjligheter
Kommunens vapen.
Arjeplogs kommunvapen
LandSverige
LandskapLappland
LänNorrbottens län
CentralortArjeplog
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd2 609 ()[1]
Areal14 494,08 kvadratkilometer ()[2]
- därav land12 556,73 kvadratkilometer[2]
- därav vatten1 937,35 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet0,21 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater66°02′00″N 17°57′00″Ö / 66.033333333333°N 17.95°Ö / 66.033333333333; 17.95
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLuleå domkrets (–)
Piteå domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2668[3]
Anställda325 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2506
GeoNames2725371
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Arjeplogs kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland. Centralort är Arjeplog.

I kommunen finns ett flertal fjäll och landskapet är också rikt på sjöar. Det inkluderar också Sveriges största glaciär. Viktiga näringsgrenar är turismen liksom testverksamheten för bilar.

Arjeplogs kommun är till invånarantalet Norrbottens läns minsta kommun och befolkningstrenden är negativ. Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val och har också genomgående styrt kommunen själva eller i koalition med andra partier.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Arjeplogs landskommun i Arjeplogs socken.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5] Vid kommunreformen 1971 bildades Arjeplogs kommun av Arjeplogs landskommun.

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Piteå domsaga och ingår sen dess i Luleå domkrets.[6]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[7], kommunnamnet på samiska är Árjepluovve kommuvnna [8].

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har gränser i norr mot Jokkmokk, i öster mot Arvidsjaur och i söder mot Sorsele och gränser också i väster mot de norska kommunerna Fauske, Saltdal och Rana.

Arjeplogs kommun är till ytan landets fjärde största kommun, lite större än landskapet Skåne. Endast Kiruna kommun, Gällivare kommun och Jokkmokks kommun är större.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Tätorten Arjeplog omges av såväl vatten som berg. I kommunens centrala delar finns Öberget, med utsikt över samhället, samt Renberget och Akkelis, som har toppstugor med vidsträckt utsikt. Sulitelmamassivet i kommunens nordvästra hörn inhyser såväl Sveriges största glaciär Sállajiegŋa och den högsta punkten i Arjeplogs kommun, Stortoppen på ca 1860 meter över havet.

I Arjeplogs kommun finns 8 727 sjöar och vattendrag, vilket gör kommunen till Sveriges vattenrikaste kommun. Bland vattendragen finns de tre älvarna Pite älv, Skellefte älv och Laisälven. Av dessa är det endast Skellefte älv som är reglerad. Sveriges djupaste insjö, Hornavan, finns med i Skellefteälvens sjösystem. En intressant sjö med rikt fågelliv är Tjålmejaure. Allt vatten i Arjeplogs sjösystem är drickbart.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Arjeplogs kommun Hela riket






  Bebyggelse (0,3 %)
  Skog (50,0 %)
  Öppen myrmark (6,8 %)
  Jordbruksmark (0,0 %)
  Övrig mark (42,9 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Flora[redigera | redigera wikitext]

Floran i Arjeplogs kommun består till största delen av fjällflora. Det finns ett antal fridlysta växter inom kommunen.

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2021 fanns 25 naturreservat i kommunen varav reservaten Hornavan-Sädvajaure fjällurskog och Laisdalens fjällurskog var länets största. Dessutom fanns nationalparken Pieljekaise, som inkluderar berget med samma namn och når 1138 meter över havet.[10]

Utsikt från Galtispuoda.

Galtispuoda, med sina 800,2 meter över havet, är förutom naturreservat också en populär skidanläggning. Vid klart väder kan man se de fyra grannkommunerna Sorsele kommun, Jokkmokks kommun, Arvidsjaurs kommun och Saltdal kommun i Norge.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Arjeplogs kyrka.

För befolkningsrapportering består kommunen av ett enda område, före 2016 Arjeplogs församling och från 1 januari 2016 av distriktet Arjeplog[11]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det en tätort i Arjeplogs kommun: Arjeplog med 1 701 invånare.[12]

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Arjeplogs kommun styrdes efter valet 2014 av Socialdemokraterna vilka styrde i minoritet.[13] Efter valet 2018 gick Socialdemokraterna framåt och fick ytterligare ett mandat i kommunfullmäktige utöver de mandat partiet haft under föregående mandatperiod. Efter att ha tillfrågat samtliga andra partier i kommunfullmäktige, men fått nekande svar, fortsatte partiet att styra i minoritet.[14]

År Partier
1995-1998[15] C V KD
1999-2002[15] V S
2002-2006[15] S C AFD
2006-2010[15] S FP
2010-2014[15][13] S
2014-2018[15][13] S
2018-2022-[15][13] S

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2020
Ordförande S Mats Abrahamsson
Förste vice ordförande V Elisabeth Bramfeldt
Andre vice ordförande S Veronica Burman

Mandatfördelning i Arjeplogs kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

Största parti har i de flesta val varit Socialdemokraterna, som blev största parti i valen 1970–1994 samt valen 2006–2014. Socialdemokraterna hade även egen majoritet i valet 2010. Vänsterpartiet blev det största partiet i valen 1998 och 2002. Kommunens näst största parti har växlat mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet. Vänsterpartiet var det näst största partiet i valen 1970–1979, 2006 samt 2014. Centerpartiet blev kommunens näst största parti i valen 1982-1994 samt 2010. Socialdemokraterna blev det näst största partiet i valen 1998 och 2002.

Flera riksdagspartier har saknat representation i Arjeplogs kommunfullmäktige under långa perioder. Moderaterna fanns representerade från valet 1970 till och med valet 1991. Kristdemokraterna fanns representerade i fullmäktige från valet 1970 till och med valet 1998, förutom vid valet 1976 då partiet tillfälligt åkte ut ur fullmäktige. Miljöpartiet har saknat representation i kommunfullmäktige förutom vid valen 2006 och 2010 då de vann ett mandat. Miljöpartiet åkte ut ur fullmäktige vid valet 2014. Sverigedemokraterna fick ett mandat i kommunfullmäktige 2014, men detta mandat blev obesatt. Ett lokalt parti, Arjeplogs Fria Demokrater, fanns representerade i kommunfullmäktige från 1976 och åkte ut vid valet 2006. Arbetarpartiet kommunisterna fanns representerade under mandatperioden 1979-1982.

ValårVSMPAPKAFDFoArSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19706155311
61553
3182,1
247
19737146211
71462
3186,6
247
19767115521
711552
3187,1
256
1979513144211
513442
3186,3
247
198241545111
41545
3185,8
2011
198551436111
51436
3183,0
2110
198851255211
512552
3182,9
2011
199131159111
31159
3181,9
2110
19944123111
412311
3182,6
1615
199810104421
1010442
3178,01
1714
2002108382
108382
3175,09
1615
2006913144
91344
3176,48
1714
2010417154
41754
3176,82
1516
201458152
58152
2178,28
1010
20186942
6942
2180,71
129
202229622
29622
2178,23
129
  • I valet 2014 blev SD:s mandat obesatt.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Fram till 2006 hade orterna Laisvall, Slagnäs och Mellanström egna valdistrikt. I samband med valet 2006 skedde dock en sammanslagning av samtliga valdistrikt i Arjeplogs kommun.[16]

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna, tre tillhör Vänsterpartiet medan Centerpartiet och Liberalerna har en ledamot vardera.[17]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Isak Utsi
Första vice ordförande S Mari-Teres Ögren
Andra vice ordförande S Christina Wallström

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Detta är ett urval av ordförandena i kommunstyrelsen.

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Miljö-, Bygg- och Räddningsnämnden S C Sten-Åke Nilsson
Krisledningsnämnden S Isak Utsi S Mari-Teres Ögren S Christina Wallström
Valnämnden C John Wennström S Kjell Marklund

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Arjeplogs kommun hade två vänorter Umba i Ryssland och Salla i Finland.[23] I samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022 konstaterade dock kommunalrådet Isak Utsi att samarbetet med Umba "varit vilande sedan många år, det finns ingen tanke att återuppta det”.[24]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet i kommunen har förändrats kraftigt över tid. Under koloniseringen på 1700- och 1800-talen spelade jordbruket en viktig roll, men har senare in i det närmaste försvunnit. Skogsbruket, liksom rennäringen, finns dock fortfarande kvar om än i mindre omfattning. Gruvindustrin, som tidigare varit en viktig del av det lokala näringslivet, försvann när Laisvallgruvan stängdes i oktober 2001. Under början av 2000-talet och fram till början av 2020-talet har offentliga sektorn blivit allt viktigare där sysselsättningen ökade från 24 till drygt 35 procent. År 1974 blev Silvervägen, döpt efter silvergruvan i Nasafjäll där det bröts silver på 1600-talet och åren 1770–1810, färdigställd. Vägen har bidragit till den ökande turistnäringen. Lika många som sysselsattes inom turistnäringen sysselsattes inom testverksamheten för bilar där Arjeplog blivit världscentrum för vintertest av bilar och bilkomponenter.[25]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Från nordöst går Silvervägen (väg 95) mot norska gränsen i väster.[25] Inlandsbanan passerar i utkanten av kommunen och har trafik under sommaren. Under juli går också ett gammalt ånglok mellan Arvidsjaur och Slagnäs.[26] Därtill finns Arvidsjaurs flygplats med nationell trafik till Stockholm.[27]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningstäthet[redigera | redigera wikitext]

Arjeplogs kommun är den kommun i Sverige som har lägst befolkningstäthet: 0,25 invånare per kvadratkilometer.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Folkräkning 1766[28] Män Kvinnor Summa
under 15 års ålder 112 117 229
mellan 15 och 60 år 187 211 398
över 60 år 19 22 41
Summa 318 350 668
Inflyttade, alla mellan 15 och 60 år 12 11 23
Summan av alla 330 361 691

Folkmängden förändrade sig sedan obetydligt fram till 1810. En snabb utveckling av befolkningen tog fart från 1880-talet och nådde sin absoluta topp på 1960-talet för att därefter dala till dagens nivå.[29]

Arjeplogs kommuns befolkning 1810–1990.
Befolkningsutvecklingen i Arjeplogs kommun 1970–2020[30]
ÅrFolkmängd
1970
  
4 379
1975
  
4 192
1980
  
4 041
1985
  
3 927
1990
  
3 753
1995
  
3 697
2000
  
3 384
2005
  
3 159
2010
  
3 161
2015
  
2 887
2020
  
2 718
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 316, eller 10,87 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 907 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 191, eller 5,80 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 291 den 31 december 2002).[31]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 7 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Arjeplogs kommun. Personer födda i länder med färre än 20 folkbokförda i hela riket eller 10 i kommunen är dolda av sekretesskäl och är av SCB förda under gruppen "övriga födelseländer".[32]

Födelseland 31 december 2021[32]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige 2 424 89,55 % 80,00 %
2 Tyskland Tyskland 63 2,33 % 0,51 %
3 Norge Norge 57 2,11 % 0,39 %
4 Thailand Thailand 23 0,85 % 0,43 %
5 Eritrea Eritrea 22 0,81 % 0,46 %
6 Finland Finland 18 0,66 % 1,31 %
7 Afghanistan Afghanistan 15 0,55 % 0,60 %
- Övriga födelseländer 85 3,14 % -

>

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Museum[redigera | redigera wikitext]

I tätorten finns bland annat Silvermuseet, med den största samlingen av samiskt silver. Samlingen inkluderar till exempel 700 silverföremål skapade under medeltiden och fram till 1900-talet.[33] Museet skapades av "lappmarksdoktorn" Einar Wallquist.

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 3 376 fornlämningar inom kommunen registrerade hos Riksantikvarieämbetet. Bland dessa ett större antal boplatser och kåtor.[34]

Ett bevarat fjällhemman i kommunens södra del, nära gränsen till Västerbottens län, är Delliknäs.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I grönt fält tre balkvis ställda strängar, åtföljda ovan av ett renhorn och nedan av en tilltagande måne, allt av silver.[35]

Vapnet skapades av Bo Sundgren och fastställdes 1952. 1974 registrerades det hos Patent- och registreringsverket enligt de då nya reglerna.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Piteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  8. ^ Enligt kommunens webbplats
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Nationalparker & naturreservat i Arjeplogs kommun”. Arjeplogs kommun. 5 augusti 2021. https://www.arjeplog.se/uppleva--gora/natur--friluftsliv/naturreservat--nationalpark. Läst 16 juni 2022. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 8 oktober 2022. 
  13. ^ [a b c d] Norrländska Socialdemokraten, 10 november 2014: Fortsatt S-styre i Arjeplog Läst 11 januari 2016
  14. ^ Nyström, Björn (29 oktober 2018). ”Fortsatt S-styre i Arjeplog”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7077836. Läst 16 juni 2022. 
  15. ^ [a b c d e f g] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  16. ^ Kommunens officiella webbplats
  17. ^ Arjeplog.se: Kommunstyrelsen Läst 25 oktober 2020
  18. ^ läs online, archive.is, läst: 18 september 2023.[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, www.vk.se, läst: 18 september 2023.[källa från Wikidata]
  20. ^ [a b] läs online, norran.se, läst: 18 september 2023.[källa från Wikidata]
  21. ^ [a b] läs online, www.arjeplognytt.se, läst: 18 september 2023.[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, www.svt.se, läst: 18 september 2023.[källa från Wikidata]
  23. ^ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen. Arjeplogs kommun. 7 februari 2011. sid. 22. https://www.arjeplog.se/download/18.4aebfd52133c38f1b2b8000169/1418197642450/KS110207.pdf. 
  24. ^ Sternlund, Hans (2 maj 2022). ”Sökte genom 3 000 hyllmeter – nu kan Gällivare riva avtalet med ryska vänorten”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/efter-sok-genom-3-000-hyllmeter-har-ar-det-gamla-avtalet-med-ryska-vanorten. Läst 16 juni 2022. 
  25. ^ [a b] ”Arjeplog - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/arjeplog. Läst 16 juni 2022. 
  26. ^ ”Buss, flyg och tåg”. www.arvidsjaur.se. https://www.arvidsjaur.se/sv/samhalle/kommunikationer/. Läst 16 juni 2022. 
  27. ^ ”BOKA FLYG | CHARTER | JOKKMOKK | MALÅ | PITEÅ | SORSELE”. Arvidsjaur Airport. https://arvidsjaurairport.se/. Läst 16 juni 2022. 
  28. ^ Folk-numern uti i några fler Församlingar i Lappmarken meddelt af Pehr Högström; Theol. Doct, Prost i Skelefta. Originaltryck ur Vetenskapliga akademins samlingar, 1777
  29. ^ ”Demografiska databasen vid Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2006. https://web.archive.org/web/20060205042414/http://www.ddb.umu.se/folkmangdsmaterial/index.html. Läst 2 januari 2006. 
  30. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  31. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  32. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022. 
  33. ^ ”Silvermuseet i Arjeplog - Norrbottens museum”. norrbottensmuseum.se. https://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/bebyggelse/kulturhistoriska-byggnader/arjeplogs-kommun/silvermuseet-i-arjeplog.aspx. Läst 16 juni 2022. 
  34. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 16 juni 2022. 
  35. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 8 november 2008. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]